Annelie Fredricson. Fotograf: Niklas Björling/Stockholms universitet.

Hur föddes idén att forska om tidskriften Barnträdgården och dess betydelse för Sveriges förskolors utveckling? 

Det hänger samman med ett intresse för förskolans historia som har vuxit sig starkare med åren. Talet om och diskussioner om förskolans innehåll, arbetssätt och material kan ibland framstå som nyheter som inte formulerats tidigare. Jag menar att det som sägs och uttalas om förskolan är en lång räcka av samtal som förskjuts och förändras. Att undersöka tidskriften Barnträdgården samt att uppmärksamma vilka som skrev i tidskriften har varit en resa i ett förflutet som i hög grad hänger ihop med förskolan idag och i framtiden. Det handlar om både kontinuitet och förändring.   


Vad är din egen bakgrund och ingång till ämnet?

Jag har arbetat som förskollärare sedan slutet av 1970-talet. Direkt efter förskollärarexamen fortsatte jag med studier i pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap parallellt med arbete i förskola. I början av 2000-talet kom jag till Lärarhögskolan och blev så småningom antagen till forskarutbildningen och när förskoledidaktik blev ett forskningsämne var det för mig självklart att doktorera inom ämnet. 

Skulle du kort kunna sammanfatta de viktigaste slutsatserna av din forskning? 

Jag visar att barnträdgårdens didaktik har formats genom att barnträdgårdsrörelsens förespråkare hade ett uttalat intresse av att definiera didaktiken genom dess material, arbetssätt och miljö genom förhandlingar, förändringar och nyanser i uttryck som drivit fram didaktiken i barnträdgården. Mitt bidrag är att ha beskrivit denna del av historien om barnträdgårdens didaktik.
I det innefattas att tidskriftens tillkomst kan ses som en programförklaring för en framtida barnträdgård. I titeln på avhandlingsarbetet finns talet om, som en hållpunkt kring material och arbetssätt och hur det framställdes av dem som faktiskt skrev i tidskriften. 
Jag visar att det var många som bidrog till tidskriftens innehåll, inte bara de mest kända pionjärerna. Alla de rösterna bidrog till att föra ut ett budskap och därmed ett tal om en ideal barnträdgårdens didaktik med mitt fokus på material och arbetssätt. Men det innebar också att barnträdgården gjorde anspråk på att även hemmen, välgörenhet i ett framtida samhälle och ledarinnornas utbildning skulle påverkas, vilket debatterades i tidskriften. 
Samtidigt presenterades nya kunskaper i form av barnpsykologi och nya sätt att se på barn i ett framtida perspektiv där barnets frihet var en viktig aspekt tillsamman med nya kunskaper och det är detta som framträder i mitt avhandlingsarbete. Hur arbetssätt och material skulle forma framtidens arbete i barnträdgården med hjälp av nya kunskaper. Här lyftes miljöns betydelse fram som en viktig del av barnträdgårdens utveckling. 


Vad kan Tidskriften Barnträdgårdens betydelse ha för den framtida förskolan? 

För mig är Tidskriften Barnträdgården ett arkiv i bemärkelsen att nya frågor ur andra perspektiv än mitt kan ställas till den. Det har många redan gjort före mig i den forskningstradition som jag refererar till och som andra kan göra i fortsättningen.


Var det något som överraskade dig under din forskning? 

Jag blev överraskad av hur formuleringar i t.ex. resolutioner som arbetades fram under åren 1918–1945 kunde ändras med ett par ord som gav bärighet åt en text på nytt sätt. Och att dessa formuleringar har en stark bärighet idag.