Lena Aronsson
Lena Aronsson, adjunkt och doktorand BUV.

Hur kom det sig att du blev intresserad av ämnet?

- Jag har alltid varit intresserad av att forska. Jag är förskollärare i grunden, och arbetade senare som förskolechef, men har nästan alltid studerat parallellt. När jag fick möjlighet att söka en adjunktstjänst, klev jag av mitt arbete och tänkte att undervisning på förskollärarutbildningen måste vara det viktigaste man kan göra om man vill jobba med utveckling av förskolan. Det blev ett första steg att få möjlighet att forska också. Jag är intresserad av lärandeteorier och om hur olika antaganden om kunskap och lärande förhåller sig till själva arbetssättet. Vad är det för sätt att tänka om hur barn lär som ligger till grund för det sätt som man arbetar på, men också relationen mellan didaktik och kunskapsteorier. Och vad skulle det betyda att också använda sig av kunskap från neurovetenskaplig och kognitionspsykologisk forskning, det är ju ett sätt att tänka om kunskapsteorier i bredd.

- Men jag har också alltid varit intresserad av relationer mellan utbildningspraktiker och läroplansteoretiska frågor, på samhällsnivå, som vad det är för debatter som förs och vilka idéer som finns om framtiden. Utbildning är ett sätt att ha en idé om framtiden. Förskolan blir ju på något sätt den verkligt framåtsyftande platsen för det. Jag arbetade en tid i en förskole-enhet där vi hade som vision att Sveriges framtida statsminister går i våra förskolor idag och vilken barndom ska då hen ha haft.

Vad handlar avhandlingen om?

Om mötet mellan förskolan och neurovetenskap, mellan kunskapsteorier från i grunden olika fält, naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt orienterade kunskapsteorier. Det jag specifikt har tittat på är hur det kan iscensättas i förskolans praktik. Till exempel vad som händer när man sammanför neurovetenskaplig kunskap med förskolans redan etablerade teorier och praktiker – vad liknar, vad skiljer sig åt,  vilka nya kopplingar kan göras. Men jag har också tittat på hur forskning kan gå till som är disciplinöverskridande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Skollagen anger att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund. Min forskning visar att den vetenskapliga grunden behöver utgöras av en mångfald av kunskapsteorier, för att förskolan ska kunna ge en individualiserad gruppedagogik.

Vad överraskade dig?

Jag hade nog inte förstått hur kraftfulla hierarkierna är, att utbildningsforskning och samhällsvetenskapliga teorier är underordnade och till och med marginaliserade eller negligerade. Den forskning som vill sammanföra utbildning och neurovetenskap förefaller uppfatta utbildning i huvudsak som ett praktikfält och det får till följd att mycket av ansatserna inom det här fältet handlar om att implementera. Men i möte med förskolans pedagoger fanns inte hierarkin tydlig. Det kunde vara nytt och främmande för dem, men det fanns mer nyfikenhet än underdånighet. Och de förskollärare som hade haft psykologiska teorier i sin utbildning kunde återknyta till det.

Vem har nytta av resultaten?

Som förskollärarutbildare behöver vi titta på vad studenterna får med sig i termer av olika teoretiska ingångar till de olika kurser vi har. Det har vi gjort här hos oss på senare år. Just för att förskollärare ska kunna arbeta med både individ- och grupperspektiv samtidigt. Något som Skolinspektionen har identifierat som ett problem att man inte alltid gör, man låter det ena få företräde på bekostnad av det andra. Men det är ett integrerat perspektiv och då krävs flera olika teorier om utveckling och lärande. Och det i sin tur leder tillbaka till att vi som forskare och utbildare behöver se till att utbildningen, forskningen och fältet blir lika viktiga. Förskola på vetenskaplig grund behöver pedagogisk och didaktisk forskning som tar många kunskapsteorier i bruk.

Vad händer i framtiden?

Jag vill fortsätta forska kring vad barn lär sig i olika arbetssätt och hur de lär sig. Och fortsatt intresse av vad neurovetenskap och psykologi kan bidra med till förskolans praktiker och teorier.

 

Läs mer:

Hjärnforskning ger varierad pedagogik i förskolan (Forskning.se)