Hur normer om sexualitet påverkat skolans verksamhet

Anne-Li Lindgren. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet
Anne-Li Lindgren. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet

Att det svenska skolsystemet varit och är inkluderande, exkluderande, sorterat och har kategoriserat elever och föräldrar beroende på klass, genus, ålder, etnicitet, begåvning och handikapp är belagt i tidigare forskning. Vad som inte visats tidigare är hur normer om sexualitet fungerat sorterande och kategoriserande – inkluderande och exkluderande – i skolans verksamhet och som en del av hur skolan ska skapa en ideal medborgare.

Projektet vill undersöka just detta; hur normer om sexualitet skapats, återskapats, förhandlats och förskjutits i relation till skolsystemets förändringar via sexualundervisningen. Med skolsystemets förändringar avses den variation av skolformer som funnits från den allmänna skolpliktens genomförande (1882), inom parallellskolesystemet (-1962), enhetsskolan och en gemensam grundskola (1962), via Friskolereformen (1992) och den senaste Skollagen (2010).

Projektet närstuderar sexualundervisningen i alla de olika skolformer som funnits för att se vilka som genomförde undervisningen (olika professionella och/eller sexualupplysare) och vilka läromedel som användes (tryckta och mediala) och hur de skapade normer om sexualitet i relation till var i skolsystemet de använts (exv. flickskola, pojkskola, nomadskola, särskola, religiös friskola, profilskola).

En viktig del av projektet är att samla material från lokala skolarkiv, tillsammans med material relaterade till statliga utredningar och läromedel (tryckta och medierade). I projektet undersöks således hur policynivån har relaterat till det lokala och vice versa, det vill säga hur, om och på vilket sätt politisk styrning fått genomslag i undervisningen. Analyserna är frågestyrda och till det teoretiska ramverket hör barndoms- och genusperspektiv i ett historiskt perspektiv. Det handlar om hur normer skapats i och via sexualundervisning, samt hur och på vilket sätt internationella influenser påverkat svensk sexualundervisning och normer om sexualitet.

Sara Backman Prytz. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet
Sara Backman Prytz. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet

Frågor som projektet söker svar på är:

  1. Hur har sexualundervisningen presenterats på politisk- och policynivå; vem har förordats som bäst lämpad att utföra sexualundervisning?
  2. Vilka normer om sexualitet har förmedlats via olika läromedel och hur har frågor om genus, klass, ålder, etnicitet, religion, sexuell identitet och funktionsvariation hanterats över tid?
  3. Hur har undervisningen organiserats lokalt och vilka läromedel har använts i olika skolformer; vilken undervisning har genomförts för pojkar och flickor i olika skolformer och vilka utförde själva undervisningen (lärare, läkare, inbjudna sexualupplysare från exempelvis RFSU, filmer, radio- och teveprogram, internet)?
  4. Hur har internationella influenser påverkat den svenska sexualundervisningen?

Projektet är 4-årigt och kräver omfattande datainsamling i lokala, regionala och nationella arkiv och det har en tydlig karaktär av grundforskning. Detta är till stora delar hittills outforskad terräng.

Anne-Li Lindgren och Sara Backman Prytz arbetar i projektet och det har sin bas på institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Var och en av forskarna för med sig erfarenheter av forskning som är relevanta för projektet och som kompletterar varandra. Båda forskarna ingår i nationella och internationella nätverk för utbildnings- och barndomshistorisk forskning, inklusive nätverk för genus och utbildning. Datainsamlingen startar 1882, när allmän skolplikt infördes, och det var också vid den tiden som den första sexualundervisningen genomfördes.

Slutår är 2014 för att inkludera Skolverkets senast producerade stödmaterial i ämnet. Det är viktigt att ge ett svenskt kunskapsbidrag om skolans sexualundervisning, eftersom den blev obligatorium unikt tidigt i ett internationellt perspektiv (1955). Intressant nog har det satt lite spår i forskningen.

Projektet förväntas ge kunskap om och förståelse för hur medborgarskap förmedlats och förhandlats i intersektionen mellan sexualitet och barndom via skolans sexualundervisning sedan skolpliktens införande år 1882 till nutid. Med tanke på den nya diskrimineringslag som beslutades 2017, är det angeläget att få fram mer kunskap om sexualitetsnormer och hur de fungerat och fungerar. Häri finns en tydlig samhällsrelevans. Projektet innebär ett kunskapstillskott till såväl nationell som internationell forskning om sexualundervisning i skolan.