Innehåll:

Bakgrund

Programmering har nyligen skrivits in i den svenska läroplanen och framförallt har det gjorts ändringar i kursplanerna inom ämnena matematik och teknik. Dessa ändringarna ska definitivt träda i kraft i juni 2018. Flera länder såsom till exempel England och Finland har redan infört programmering i skolan och många andra länder är på gång. Syftet med införandet av programmering är att ge eleverna en förståelse för den digitala världen, att ge dem verktyg att bli aktiva kritiska digitala producenter samt att öka deras datalogiska tänkande (computational thinking).

Anledningen är att vår värld och hela vårt samhälle blir allt mer digital och vi behöver rusta eleverna att verka i ett digitaliserat samhälle. Även om flera länder håller på att införa programmering i grundskolan är forskningen begränsad inom området. De studier som har gjorts har varit mindre forskningsprojekt kring enskilda insatser.

I en svensk kontext är forskningen än mer begränsad eftersom programmering inte har funnits med i den svenska läroplanen sedan Lgr80, utan fokus har framförallt varit på användningen av digitala verktyg. Framför allt saknas det fördjupad kunskap kring elevernas lärprocesser när de lär sig programmera och vetenskapligt validerade metoder för att bedöma elevers kunskaper i programmering och datalogiskt tänkande.

Däremot finns det metoder för att ta fram den här typen av bedömningsinstrument för att bedöma och mäta universitetsstudenters kunskaper i datavetenskap som kan användas som grund. Det finns alltså ett väldigt stort behov av forskning på området, särskilt longitudinella kvalitativa studier på stora och varierade elevgrupper.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka elevernas lärande och att utveckla
bedömningsinstrument för att bedöma elevernas kunskaper i programmering för att stödja och utveckla undervisningen i programmering i svensk grundskola (programmeringens didaktik ).

Metod

För att undersöka detta kommer vi att använda videoobservationer för att följa och studera elevernas lärandeprocesser och metoder från datavetenskap i att utveckla bedömningsinstrument i programmering och datalogiskt tänkande. För att iterativt utveckla bedömningsinstrumenten under projektets gång kommer vi att inspireras av ett designbaserat arbetssätt.

Projektets förväntade resultat

  1. Validerade bedömningsinstrument för att bedöma elevers
    färdigheter i programmering och datalogiskt tänkande.
  2. Kunskaper om elevernas lärandeprocesser i programmering.
  3. En fördjupad förståelse för programmeringens didaktik.

Dessa resultat kommer vara viktiga bidrag till att utveckla de vetenskapliga grunderna för
programmeringens didaktik som kommer ligger till grund för grundläggande utbildning inom programmering både i Sverige och utomlands. Bedömningsinstrumenten och den tillhörande metodologin kan även användas för att vetenskapligt utvärdera olika metoder och arbetssätt för att undervisa programmering och datalogiskt tänkande, vilket i sig är ett viktigt resultat som troligen kan ha en stor effekt på undervisning och lärande inom detta område.

Projektgrupp

Projektledare:

Fredrik Heintz, Linköpings Universitet.

Forskare:

Susanne Kjällander, Stockholms universitet.

Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet.

Linda Mannila, Linköpings Universitet.

 

Finansiär: Marcus & Amalia Wallenbegs Stiftelse.