Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns mobilitet

I det ena forskningsprojektet ”Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns mobilitet” ska Danielle Ekman Ladru (projektledare), Tanja Joelsson och Sofia Cele (Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet) undersöka förtätningens konsekvenser för barnfamiljer. Förtätning ses som en viktig del i stadsplanering för att åstadkomma smartare städer och detta har bland annat resulterat i att fler familjer bor i flerbostadshus.

Forskning visar samtidigt att det finns samband mellan förtätning, tung trafik, brist på öppna gröna ytor och minskning av barns mobilitet i termer av resor till fots och med cykel samt utomhuslek, som i sin tur är knutet till en ökad oro för barns hälsa och välbefinnande.

Trots detta utesluts fortfarande barns och familjers erfarenheter i den urbana planeringen och kunskapen om hur familjer med barn upplever flerbostadsboende är ytterst sparsam. Särskilt familjers vardagliga organisering av barnens rörlighet och lek är ett underbeforskat område. Hur påverkar "vertikala liv” organisationen av barns vardagsmobilitet och lek? Därutöver är kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i bostadsområden och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek i det närmaste obefintlig.

Syfte med projektet

Projektet ska studera barnfamiljer i flerbostadshus i tre stadsdelar med varierande kvartersstruktur och befolkning med olika socioekonomiskt och etnisk bakgrund. Det övergripande syftet är att undersöka hur familjer med barn upplever boende i flerbostadshus i relation till den vardagliga organisationen av barns vardagliga rörlighet och lek inom- och utomhus.

Ett annat syfte är att analysera familjernas perspektiv på hur förändringar i flerbostadshuset, närområdet och bostadsområdet kan underlätta barns rörlighet och lek. I projektet används flera kvalitativa metoder: intervjuer med barn och vårdnadshavare, etnografi, barns tematiska dagböcker och fotografier. Familjernas perspektiv på hur förändringar i bostadsområdet kan underlätta barnens rörlighet och lek kommer att studeras genom fokusgrupper.

Projektet ämnar bidra till en mer robust förståelse för hur man skapar hållbara stadsmiljöer för barn och för familjer. Det bidrar med ny tvärvetenskaplig och empirisk kunskap till forskningsområdena för barns mobilitet och hållbarhet och har en teoretisk ansats där människors handlingar och relationer, rumslighet och materialitet, förstås som sammanflätade och produktiva.

Familjers vardagsmobilitet i socialt utsatta områden: villkor, förhandlingar och utmaningar för hållbar urbanism

I det andra projektet som beviljats medel, ”Familjers vardagsmobilitet i socialt utsatta områden: villkor, förhandlingar och utmaningar för hållbar urbanism” studerar Tanja Joelsson (projektledare), Dag Balkmar (Örebro universitet) och Malin Henriksson (Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI), det som internationellt kallas för transport poverty (transportfattigdom) genom fallstudier av tre svenska städer. Invånare i socialt utsatta områden gör färre resor per person och vecka jämfört med det nationella genomsnittet. De gör också färre fritidsresor och träffar mer sällan familj och vänner, samt reser mindre med bil. Studier som uppmärksammat transportfattigdom eller transportrelaterad utsatthet har med få undantag utförts i Sverige.

Syftet med projektet 

Behovet av kvalitativ kunskap om hur, var och när olika grupper av människor rör sig och reser är stort. Syftet med projektet är därför att undersöka hur familjer i socialt utsatta och etniskt diversifierade områden rör sig i vardagen, och hur familjemedlemmarna utför och upplever den vardagliga mobiliteten.

Projektet skiljer sig från andra studier om mobilitet eftersom det fokuserar på familjer snarare än individer och på socialt utsatta grupper snarare än medelklassen. Tre fallstudier med familjer som bor i socialt utsatta områden i tre svenska städer kommer att genomföras. Invånarna har lägre tillgång till bil och körkort än genomsnittet i respektive stad. Forskningsdeltagarna kommer att fylla i mobilitetsdagböcker som beskriver deras vardagliga resande, fotografera sin närmiljö och intervjuas av forskarna i så kallade ”vandrande intervjuer”.

Materialet tolkas tematiskt med hjälp av litteratur om mobilitet, makt och familjers vardagliga resande. Projektet bidrar med kunskap och insikter om hur ett rättvist transportsystem och en hållbar urban miljö kan uppnås. 

Hela staden som förskolegård? 

Därutöver ingår Danielle Ekman Ladru i ytterligare ett forskningsprojekt som beviljades medel i samma utlysning; Hela staden som förskolegård? Utmaningar och möjligheter för innerstadsförskolors mobilitet och plats för lek i täta urbana miljöer.

Projektledare är Katarina Gustafson (Uppsala universitet) och projektet är förlagt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Detta projekt ska undersöka förtätningens konsekvenser för innerstadsförskolor utan egen gård, med gård på taket eller utsläppsgård. Detta görs med hjälp av etnografiskt fältarbete i ett flertal förskolor i Stockholms innerstad samt genom intervjuer med politiker, planerare och tjänstemän ansvariga för trafik, transporter och förskoleverksamheter i Stockholm Stad. 


Länk till utlysning och beslut, samt kommenterande videoklipp från Formas.