Gunnel Mohme. Foto: Privat
Gunnel Mohme. Foto: Privat

Den somaliska gruppen i Sverige är socioekonomiskt utsatt med en mycket hög arbetslöshet. Det är också den grupp som många i majoritetsbefolkningen anser att de står längst ifrån kulturellt. I en avhandling i barn- och ungdomsvetenskap har Gunnel Mohme i tre olika studier undersökt hur en grupp svensk-somalier hanterar några utmaningar som det innebär att vara somalier, svart och muslim i Sverige. Flickorna i avhandlingen är elever i en muslimskt profilerad skola där 80 procent av eleverna är av somaliskt ursprung.

Hälften ville bli läkare

I en av studierna fick flickorna i årskurs fem på skolan skriva uppsatser under rubriken ”Min framtid”. Under fem år samlades 68 uppsatser in och analysen visade mycket höga utbildningsambitioner, hälften av flickorna ville till exempel bli läkare.

– De höga utbildningsambitionerna visade sig också vara ett av de främsta skälen till att föräldrarna valt att sätta sina flickor i just den här skolan och inte skolans muslimska profil, som många kanske tror. För den här gruppen var det också viktigt att välja en skola där deras barn kunde känna sig accepterade och trygga och där de inte stack ut på grund av sin religiösa tro eller sin hudfärg, säger Gunnel Mohme.

Uppsatserna visade också att många av flickorna tänkte sig sin framtid utanför Sverige. Främst var det USA och Storbritannien som hägrade - platser där det idag bor många med somalisk bakgrund och där det visade sig att många av flickorna hade släktingar.

– Den somaliska gruppen är idag spridd över världen, och till skillnad från tidigare kan dagens migranter med hjälp av sociala medier och billiga flyg fortsätta att hålla tät kontakt med varandra, berättar Gunnel Mohme.

Barnen görs transnationella

Dagens migrationsforskning talar om transmigranter och avser då de kontakter som människor behåller och utvecklar med forna landsmän samtidigt som de utvecklar band till det nya landet. Gunnel Mohme visar i sin avhandling exempel på hur även barnen kan göras transnationella.

– Det kan ske genom att familjerna, eller delar av familjerna, flyttar mellan olika länder, att man besöker varandra men också att man förväntas stödja varandra ekonomiskt. Transnationella relationer får konsekvenser för känslan av tillhörighet. På vilket sätt och i vilken omfattning varierar och beror på hur förankringen i ursprungslandet och i det mottagande landet ser ut och utvecklas, säger Gunnel Mohme.

 

Gunnel Mohme disputerade den 14 oktober med avhandlingen ”Somali-Swedish girls – The construction of childhood within local and transnational spaces”.

För mer information kontakta Gunnel Mohme: 070-641 27 14, gunnel.mohme@buv.su.se

Läs avhandlingen här: Somali-Swedish Girls - The Construction of Childhood within Local and Transnational Spaces

Pressmeddelande 2016-10-17: Svensk-somaliska flickor utmanar synen på integration