Ella Löfqvist
Ella Löfqvist

Ella Löfqvist valde att göra sin datainsamling till sin uppsats på två Afterschool-Programs i New York. Hon inriktade sitt uppsatsarbete på frågor som rör barns kreativitet och självkänsla vilket utmynnade i uppsatsen: Nyttiga aktiviteter, meningsfullhet och kreativitet: En etnografisk studie av två afterschool-programs i Brooklyn, New York.

Med hjälp av Lärarförbundets stipendium för uppsatsskrivande studenter kunde hon finansiera resan. 

Vaför valde du att göra delar av ditt examensarbete utomlands?

Under min utbildning på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem väcktes en nyfikenhet inför hur barns fritid organiseras utanför skolan i andra länder än Sverige.

Jag har arbetat och haft verksamhetsförlagd utbildning på några olika svenska fritidshem och jag började fundera över om det fanns liknande fritidsverksamheter i USA och i så fall på vilket sätt. Jag tänkte att det också var ett tillfälle att få nya erfarenheter och inspiration för hur fritidshemmets verksamhet kan utvecklas, samt att knyta kontakter med yrkesverksamma och forskare i ett annat land.

Vad blev resultatet av din studie? 

Mitt självständiga arbete bestod av en etnografisk fallstudie i två olika Afterschool-Programs i Brooklyn, New York, där jag bland annat utförde observationer och intervjuer.

Syftet var att undersöka hur barns fritid formuleras och organiseras i verksamheterna utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, vilket innebär att jag studerade hur läroplaner och syften uttrycks, för att sedan observera hur man arbetar i praktiken.

Studien fokuserades på hur man i verksamheterna arbetar med barns kreativitet och självkänsla samt i vilken mån aktiviteterna är nyttiga för inlärningen av skolämnen. 

Resultatet visade att det inom de två verksamheterna fanns liknande yttre villkor som påverkar genomförandet av den tänkta läroplanen. Dessa yttre villkor var tiden, storlek på barngruppen, materiella resurser och lokaltillgång. Även lärares individuella erfarenheter och yrkeskunnande påverkade verksamheternas innehåll och utformning.

I verksamheterna arbetade man med narrativt berättande i form av diktläsning, rörelse, pjäser och sketcher. Barnen fick skapa gemensamma kulturella verk till exempel i form av talangjakter, musikaler, pjäser och bildskapande, vilket innebär möjligheter att utveckla förmågan att samarbeta och värdesätta den egna och andras förmåga.

Verksamheterna hadde även ett underliggande fokus på aktiviteter som berikar lärandet i skolan. Några exempel på detta var till exempel läxhjälp efter skolan, att skriva och läsa dikter, att skriva en beskrivning av sin teaterroll inför en pjäs samt möjligheten till rekreation som återhämtning efter skoldagen. 

Hur var det att göra datainsamling på Afterschool-Programs i New York?

Fältstudien genomförde jag på deltid, ca 2-4 timmar per dag, under sammanlagt 14 dagar, spritt över en period på sex veckor. Jag såg det som en fördel att jag var på plats en kortare del av dagen, men under en längre tidsperiod, då jag fick möjlighet att lära känna de personer som deltog i studien och fick se en progression inom de olika aktiviteter som jag observerade.

Något som jag nog inte hade förväntat mig var att dessa Afterschool-Programs var så lika de svenska fritidshem som jag har arbetat på. Jag hade inte föreställt mig att man i New York värderade barns organiserade fritid så högt som i Sverige, något som vi historiskt sett har varit ganska unika med, men som är en betydligt nyare prioritering i USA.

De personer som arbetade i verksamheterna som jag studerade var varma och välkomnande, och deras sätt att arbeta gav mig värdefulla idéer. 

Vad tar du med från resan in i ditt yrke som grundlärare med inriktning fritidshem (bild och form)?

Något som jag kommer att ta med mig från denna resa är framförallt det som man på engelska kallar "community", vilket jag översätter till lokalgemenskap. Att kunna samarbeta med föreningsliv, föräldrar, lokala organisationer och profiler, att se värdet i områdets (och invånarnas) historia och kultur samt att använda kreativa uttrycksformer för att fånga upp alla barn och stärka deras självkänsla. Detta är otroligt värdefullt. 

Vad har du för tips till dem som vill göra sin datainsamling utomlands?

Att vara öppen för omgivningen och vara beredd på att gå ifrån din ursprungliga plan. Om du inte ser tillräckligt av det som du tänkt undersöka är det lika bra att fokusera på något annat som du kan få underlag att skriva om.

Utnyttja den kunskap som personerna du möter har. Om det är någon speciell person som vill dela med sig av kunskap så lägg tid på att lyssna och anteckna.

Även om det kan vara svårt så skapa inte för nära relationer till barnen som du möter. Detta är ett etiskt problem som du med största sannolikhet kommer ställas inför. Det kan bli jobbigt när du väl måste lämna barnen och antagligen aldrig kommer att träffa dem igen, vilket kan vara en besvikelse för dem.

Ett tips är att säga till barn som vill komma fram och prata är till exempel att säga att du behöver sitta vid sidan och anteckna, så du kan inte prata just nu.

Det är alltid bra att ha någon utomstående att prata med om dina upplevelser, både det positiva och det som känns jobbigt. Om du skriver uppsatsen ensam är detta extra viktigt, speciellt om du inte känner till området.

Slutligen så vill jag bara säga, var dig själv! De personer som du möter kommer att förstå att du är nervös och de är säkert också nervösa över att ha en utomstående person som kommer in i verksamheten. Detta är inte konstigt och att prata om sina osäkerheter och ställa frågor visar bara att du är mån om att göra ett bra arbete. 

Har du planer på att jobba eller samarbeta med fritidshem utomlands i framtiden?

Det finns i dagsläget planer på att starta ett utbyte mellan den skola i Stockholm som jag arbetar på och ett av de Afterschool-Programs som jag besökte. Till att börja med ska vi starta en mailkontakt där barn från åk 2 får skriva till barn i samma ålder på skolan i Brooklyn och skicka bilder till varandra.