Julia Wester. Foto: privat
Julia Wester. Foto: privat

Julia Wester är utbildad till lärare i fritidshem och arbetade med det i två år innan masterstudierna. I sitt arbete såg hon problem med för stora barngrupper och bristande tid för pedagogisk planering, vilket ledde till att hon ville studera vidare för att kunna arbeta för förändring. Eftersom det inte finns en master i fritidspedagogik blev det master i barn- och ungdomsvetenskap, något som Julia tycker blev en mycket bra fortsättning på hennes studier. 

Berätta om organisationen där du gjorde ditt Fältarbete.

– Jag var med de centrala samordnarna för fritidshem på Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad. Samordnarna är en del av ett treårigt projekt om att lyfta fritidshemmet och stärka professionen – vilket det finns ett stort behov av. En utgångspunkt för projektet var rapporten ”Plan för utveckling av fritidshem” från 2013 och tidigare studier och därefter har fritidshemssamordnarna formulerat uppdraget. Projektet utgår även från vilka behov fritidshemssamordnarna ser som mest angelägna vilket i första hand har är att stödja fritidshemspersonal på plats i skolorna i att utöva sin profession. Det är detta arbete på fältet som jag följde med på under början av min praktikperiod, säger Julia.

– Upplägget när samordnarna arbetar med en skola är att de inleder med ett beställningsmöte med rektorn och eventuellt pedagoger, där de från skolan får beskriva nuläget och problemet. Ibland är bara rektor med. Samordnarna arbetar sedan systematiskt utifrån läroplan och styrdokument för att utveckla pedagogisk planering tillsammans med pedagogerna på skolan. De bokar in tre tillfällen där samordnarna kommer ut till fritidspersonalen för workshops med riktat stöd säger Julia.

De många mötena med olika skolor gav ett övergripande perspektiv och problematiken på de olika skolorna blev tydlig. Det var likartat på flera olika ställen och Julia kunde också utifrån sin erfarenhet som lärare inom fritidshem känna igen sig. Tillsammans med samordnarna fick Julia syn på möjliga alternativa arbetssätt, inspiration till problemlösning och en större förståelse för behovet av styrdokument.

Vilken nytta har du att haft nytta av dina studier på Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap under praktiken?

– Fritidshemssamordnarna arbetar med något som de kallar Fritidshemmens hus vilket är en webbsida med goda exempel på arbete i fritidshem i Stockholm stad. Syftet med sajten är att stärka och utveckla professionen. Genom att använda ett fiktivt hus med olika våningar vill samordnarna på ett pedagogiskt sätt sprida olika sätt att arbeta på, exempelvis hur man kan använda styrdokumenten i sin planering och hur man kan arbeta mer systematiskt.

Fritidshemmens hus, pedagog.stockholm.se
Fritidshemmens hus, www.pedagog.stockholm.se

 

Just nu skapas fritidshemmens hus, en plats på Pedagog Stockholm där goda exempel från Stockholms stads fritidshemsverksamheter delas. Huset ska bidra till fritidshemmens utveckling och professionalisering. Källa: Pedagog Stockholm, Stockholm stad

 

– I det fiktiva huset fanns en takvåning med namnet ”Normer och värden” som de inte hade arbetat lika mycket med. Eftersom jag tidigare har arbetat med frågor som rör normkritisk pedagogik och genom mina kunskaper från masterprogrammet fick jag möjlighet att utveckla denna ”våning”. Jag skrev även min kandidatuppsats om genus och pedagogers beröring av barn. Jag tog fram en idé om hur man kan dela upp rummen utifrån läroplanen och vad som kan ingå i de olika rummen och fokuserade särskilt på rummet för jämställdhet då det är den fråga jag har arbetat mest med tidigare. Jag fick skriva tips och grundfakta om jämställdhet och om hur de kan observera varandra och arbeta lite mer forskningsmässigt. Det var givande eftersom det här området är något jag brinner för och är intresserad av. Jag uppskattade också att jag fick ta ansvar och att fritidshemssamordnarna litade på att jag kunde sakfrågorna.

– Jag fick även möjlighet att kommunicera med fritidshemspersonal ute på skolor. Det är en grupp som kan vara väldigt heterogen, där en del av personalen kanske aldrig har funderat kring jämställdhet.

Vad tar du med dig från praktiken?

– Under min tid på praktikplatsen kopplade samordnarna ihop mig med en skola som ville arbeta mer med jämställdhet. Jag föreläste för fritidspersonalen om jämställdhet, normkritik och sexuella trakasserier i skolan. Nu har vi startat upp ett projekt där jag ska komma tillbaka i vår på ett fristående uppdrag. Det går ut på att följa upp deras arbete och tillsammans med dem utveckla en arbetsplan för jämställdhet.

– Praktiken har också gett mig kontakter i skolvärlden och en mer övergripande syn på fritidshemmen. Som fritidslärare blir man lätt ganska partisk, men på praktiken fick jag fler perspektiv så som rektorernas, samordnarnas, utbildningsförvaltningens och ett samhällsperspektiv. På Masterprogrammet pratar vi mycket om barns perspektiv vilken jag tog med mig på praktiken. Sammantaget har jag fått andra sätt att se på arbetet i fritidshemmen och det menar jag är viktigt för att inte fastna i att enbart fokusera på bilden av den där ”underdogen” – fritidspersonalen som det är synd om.

Vill du fortsätta med forskning nu?

– Både ja och nej. Jag skulle vilja arbeta nära verksamheten och är rädd att forskningen skulle fastna på en abstrakt nivå och inte nå ut till fritidshemspersonalen. Men jag skulle gärna arbeta med aktionsforskning som är mer praktiknära och jag har nu sett att man kan satsa på att sprida forskning på olika sätt. Där är Fritidshemmens hus ett perfekt exempel på hur man kan arbeta med att sprida forskning till professionen.

Vilka utmaningar fanns under praktiken?

– I början hade jag som mål att vara med och följa fritidshemssamordnarna i allt de gjorde. Till en början var det lärorikt och spännande att sitta som observatör och jag satt och antecknade väldigt mycket. Efter ett tag var det dock svårt att sitta och vara tyst och jag kände mig som ”elefanten i rummet”. Jag ville prestera mer, men det var först svårt att veta vad jag kunde bidra med då samordnarna har så lång erfarenhet av att arbeta i fritidshem och skola. Det jag kunde bidra med var just normkritisk pedagogik, men jag tycker ändå att det var svårt med praktikantrollen.

Fyra tips till kommande studenter som ska hitta intressant praktikplats:

  1. Utgå från dina arbetsintressen och de frågeställningar du är intresserad av
  2. Var inte rädd att fråga personer i utbildningen och dina lärare. Jag var först inne på att praktisera på tema Barn vid Linköpings universitet, men när det inte gick för att det var inom akademin fick jag tips om det här projektet av Eva Kane (studierektor för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem), och det blev helt rätt.
  3. Sök brett, det är svårt att få tag i folk.
  4. Sök tidigt, redan ett halvår innan.