Flicka läser bok i bibliotek. Foto_Frugan_Mostphotos

Hur kommer det sig att du intresserade dig för de läsande flickorna?

Läsning omtalas idag ofta som något obestridligt gott. Jag var intresserad av att studera de sociala och normgivande sidorna av fiktionsläsning. I kontrast till de icke-läsande pojkarna framställs de läsande flickorna som ideal i det offentliga samtalet om unga och läsning. Genom att studera den läsande flickan som ett historiskt och kulturellt subjekt kan man få fatt på historiskt skiftande idéer om vad god läsning innebär och vad som historiskt sett utgjort ett gott flickskap. Och på vilka sätt sådana konstruktioner kvarstår i samtidens syn på de läsande flickorna. Intresset för de läsande flickorna är därmed både litteratursociologiskt och genusteoretiskt.    

Är läsning en politisk akt? Hur viktigt är läsning för demokrati och medborgarskap idag?
Läsning är absolut en politisk akt. Det är en praktik som har orsakat och fortfarande ger upphov till övervakning och reglering av samhällsgrupper. Det har vi exempelvis sett då läsning blev en mer utbredd praktik under 1700-talet och kvinnors läsning hamnade under lupp. Eller idag då det genomförs stora satsningar på att få barn, särskilt pojkar, att läsa mer. Att läsning har så god status i samtiden har motiverat politiska åtgärder för att öka läsningen bland unga, särskilt pojkar, samtidigt som barns och ungas läsande examineras och granskas.   

Läsning har i tusentals år diskuterats, kritiserats och hyllats – baserat på vem som läst och vad som lästs. Min avhandling fokuserar dels på hur detta vem och vad har avtagit i relevans när man tittar på hur ”god läsning” konstrueras i läsundersökningar och kunskapsmätningar under 1900-talet och början av 2000-talet. Idag, och särskilt i internationella test som exempelvis PISA, mäts det goda läsandet framför allt i förmågan att koda och bearbeta information. För att bli en god läsare i denna diskurs avkrävs individen ett ”flit” snarare än en god smak.
 
Hur har flickors läsning/synen på flickors läsning förändrats genom århundradet?
Barnpsykologiskt drivna läsundersökningar på 1940-talet konstruerade en flicka som läste mycket, men som stundtals kunde förirra sig i sin fiktionsläsning. Man ansåg exempelvis att det fanns en viktig brytpunkt mellan barndom och ungdom där flickor kunde förledas in i läsningen av sådan litteratur som ansågs moraliskt klandervärd. När god läsning senare, omkring 1970-talet, i högre grad kom att mätas kvantitativt – det vill säga, i antal lästa böcker per månad eller antal hyllmeter böcker i hemmet – kunde de läsande flickorna erhålla positionen som god läsare. Denna position erbjuds läsande flickor än idag då statligt initierade läsundersökningar, nationella mätningar och internationella kunskapstest tenderar att mäta läsning i just antal. På så vis skulle man kunna säga att den syn på läsning som finns i sådana här storskaliga studier, den kvantitativa, har gynnat flickläsaren. Hon har tidigare, och i diskurser som kretsar kring kvalitet och bildning, ofta kritiserats på grundval av sitt litteraturval.  
 
Fanns det något i din forskning som förvånade eller överraskade dig?
Jag blev förvånad över de kraftsamlingar som gjorts och görs i de senaste decennierna för att få barn och unga att läsa mer. På nätet finns enorma databaser fyllda med unga människors testresultat i bland annat läsförmåga. Att under 1900-talet ha vetenskapliggjort barns och ungas läsning för att till sist, idag, använda ”läsförmåga” som ett vetenskapligt objekt att samla i stora databaser, öppna för vem som helst att använda – det förvånande mig.
 
Och vad har du för planer eller önskemål inför framtiden?
I den senaste statliga offentliga utredningen om barns och ungas läsning från 2018 diskuteras hur hela samhället borde engageras i att öka läsningen bland just barn och unga. Man diskuterar där läsning som en folkhälsofråga. På andra håll, även i universitetsvärlden, studeras läsning som terapi och medicin. Det är en intressant hälsoretorik som jag tror skulle vara kul att studera närmare – särskilt ur ett historiskt och maktteoretiskt perspektiv.

Sara Anderssons disputation är den 2/10 kl. 13:00 via Zoom.

Ladda ner avhandlingen från DiVA.