I avhandlingen Whores, hijabs and heart emojis: Affective explorations of aggression against girls online skildrar Kim Sylwander hur tjejer uppfattar och reagerar på aggression och kränkningar på sociala medier. 

– Få har tidigare studerat ungas nätvardag utifrån vad som faktiskt händer på nätet. Min forskning lyfter hur sexualiserade och rasifierade praktiker går till och hur det gör att vissa ungdomar oftare blir föremål för kränkningar än andra. Avhandlingen identifierar hur minoritetsungdomar blir speciellt utsatta – detta är ett perspektiv som saknats, menar Kim Sylwander.

Kim Sylwander pekar på den vithetsnorm som dominerar på den sociala plattform som studerats och hur negativa stereotypa föreställningar om muslimska tjejer sprids och förstärks genom påhopp och så kallad shaming.

Kim Ringmar Sylwander
Kim Sylwander. Foto: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Motstånd skapar vänskap

Avhandlingen ger en bild av hur tjejers utrymme på nätet begränsas genom att de ständigt utsätts för kränkningar. Digitala möten som intensifieras kopplar till frågor om identitet och maktrelationer baserade på genus, sexualitet, klass, ålder, religion och ras. Genom att studera motståndet hos ungdomar som blir utsatta närmar sig Kim Sylwander hur de hanterar sin utsatthet och gör nätvardagen uthärdlig. 

Men aggressiva kommentarer på sociala medier behöver inte bara förstås som våld – det kan lika mycket handla om att skydda och vara en god vän. När unga gör motstånd mot det som upplevs som kränkande så ifrågasätts de normer som ligger till grund för kränkningar, men kan också leda till en förstärkning av dem. Motståndet möjliggör i sin tur nya handlingar och sociala sammansättningar, som att stödja andra som är utsatta. 

– Delning på sociala medier möjliggör hat och negativa praktiker, men det sker inte i ett vakuum och det möjliggör även olika positiva aspekter och vänskapsformer. Jag vill problematisera bilden av det onda och det goda och visa på hur dessa praktiker är sammanvävda, menar Kim Sylwander.

Chans till anonymitet centralt

Teknologisk design, normer och anonymitet lyfts fram som viktiga faktorer för att möjliggöra konflikter – och som förutsättningar att kunna involvera andra i dessa.   

– Tekniska funktioner bidrar till att möjliggöra konflikt, men spelar även en roll för den som blir känslomässigt utsatt. Ett exempel är möjligheten att kunna dela eller att vara anonym, ”Bystanders” som annars inte skulle vara delaktiga kan gå in och förstärka situationen. På det här viset blir mängden enade röster en viktig strategi och motståndshandling.

Hora ett laddat ord

Bakom kränkande och begränsande handlingar i ungdomars nätvardag styr heteronormativa värden, exempelvis bilden av femininitet och oskuldsfullhet. Kim Sylwander beskriver hur ungdomar kontrollerar och kommenterar hur andra ser ut och vad som är okej. 

– Det kan handla om hur man klär sig eller vilka uttryck man kan ta till, till exempel ”hur sminkar du dig?”. 

Ordet ”hora” har i avhandlingen studerats för att komma närmre ungdomars handlingar på nätet. ”Hora” beskrivs av många tjejer i studien som det värsta man kan bli kallad, samtidigt som det är väldigt vanligt. Kim Sylwander beskriver hur tjejer återtar ordet hora genom att kalla sina vänner för det – samtidigt som ordet har en jobbig innebörd.

– Tjejer uttrycker att det är jobbigt och svårt att ordet hora är konstant närvarande, den typen av praktik kallar jag sexualiserat hat. Att bli kallad hora kan hända närsomhelst och varsomhelst. Samtidigt är det lättare för vissa tjejer att göra sig av med det ordet än för andra.

Vilka strategier använder unga tjejer för att hantera kränkningar?

– Otroligt många och kreativa strategier! En strategi är humor. Genom att uttrycka att man inte tar åt sig eller att använda emojis så driver man med normerna samtidigt som man visar på att det finns en kritik. Man kan exempelvis driva med ordet hora genom att vara specifik och säga ”en hora är en kvinna som säljer sin kropp och det gör inte jag så därför är jag inte det”. 

Avhandlingen som publicerats vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet bygger på en nätetnografi som omfattar 150 ungdomar i åldern 11-15 år som varit aktiva på en öppen social plattform.

Whores, hijabs and heart emojis: Affective explorations of aggression against girls online 

Webbredaktör: Rebecca Röhlander