Linnea Bodén, forskare BUV. Foto privat
Linnea Bodén, forskare BUV. Foto: Privat

Kan du säga något generellt om förskolans framtid och hur den mår i Sverige idag?

I relation till förskolans roll så har det under det här året blivit så tydligt hur viktig förskolan är för barnen för att få en slags normal vardag, speciellt i Sverige där förskolorna har fortsatt att vara öppna under pandemin. Förskolan blir en trygghet genom att barnen får fortsätta gå till samma plats, fortsätta att ha sina aktiviteter och få sin undervisning åtminstone nästan precis som vanligt. Därför blir det viktigt det här året att inte bara prata om framtid, utan också lyfta fram vad förskolan gör här och nu. 

Det har varit ett ansträngande år för förskolan; organisatoriskt och för alla pedagoger som jobbar där för att få verksamheten att gå runt. Jag hoppas därför att det på många olika nivåer, lokalt såväl som politiskt och globalt, betonas att förskolan är en institution av relevans för hela samhället. Förskolan tas ofta förgiven, men detta år har synliggjort hur viktigt förskolan också är för att vårdnadshavare ska kunna sköta sina jobb. 

Förskolan är en stark institution som återigen fått visa hur stark den är, men den har också tagit stryk på många sätt. Jag vill verkligen lyfta fram det otroliga jobb alla pedagoger gjort under detta år och hoppas de och förskolan som institution får den bekräftelse den bör få. 

Skulle du kunna ge din drömvision för förskolan?

Av alla pedagoger och studenter jag mött kommer samma sak upp och det är att de önskar mer tid till reflektion, reflektion och reflektion. Det är ett återkommande önskemål. När vi arbetade med projektet ”Hjärnvägar i förskolan” var det påtagligt att pedagogerna upplevde just den extra tiden för reflektion som resurserna i projektet möjliggjorde som en av de stora fördelarna med att delta i forskningsprojektet. Genom deltagandet i projektet kunde de sätta in vikarier när det behövdes och organisera verksamheten så att det alltid skulle finnas tid till projektet och därmed alltid tid att vara nära barnen i barngruppen. Bara det gjorde att det fanns ett helt annat lugn i verksamheten och också vilja att engagera sig i forskningen.

Drömscenariot så som jag ser det är alltså att förskolan ska få mer tid, vilket egentligen handlar om mer resurser, det vill säga mera pengar. Tid att vara ordentligt i barngruppen och jobba med undervisning och den pedagogiska verksamheten, men också att få tid att reflektera och utvärdera arbetet. 

Vad är det viktigaste en förskollärarstudent får med sig från sin utbildning på Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet?

På Förskollärarprogrammet på Stockholms universitet är det fantastiskt att det är så många aktiva forskare som undervisar. Det finns en stor bredd på institutionen, med forskare som kan olika saker och fokuserar på många olika delar i relation till barn och förskola. Studenterna möter på det sättet ny forskning som är aktuell och relevant och får närhet till praktiken med forskning på hög vetenskaplig nivå.

Förskoleklass på utflykt med två pedagoger i en tunnelbanemiljö
Barn på utflykt. Mostphotos.

Just kombinationen mellan det praktiska och teoretiska är en av styrkorna i programmet. Sammanvävningen av de verksamhetsförlagda (VFU) delarna och de campusförlagda delarna, så som hela programmet är uppbyggt, är ett jättebra sätt att både få gedigen praktisk och teoretisk kunskap. Både att de får erfarenhet om hur det går till rent praktiskt och får de teoretiska verktygen att hantera exempelvis barns frågor på många olika sätt. 

I många kurser finns det inslag från praktiken, även under kurser som inte är rena VFU-kurser. Det kan exempelvis handla om att studenterna gör mindre studier ute på deras VFU-platser, för att kombinera och sedan få verktyg att jobba med att analysera praktiken i teorin. Att plocka in verksamheten i kurserna kan vara ett sätt att få till mötet mellan teori och praktik. Att teoretisera och utöva vetenskap är ju också en praktik med en massa olika verktyg och modeller. Studenterna får hjälp att se att det är ett konkret, praktiskt görande också i det här som ibland verkar alltför abstrakt eller teoretiskt. Det tror jag är viktigt att de får med sig. 

Jag träffar framförallt studenter i slutet på utbildning som handledare på självständigt arbete på förskollärarprogrammet. Det är mycket nytt i arbetet med att skriva en uppsats och studenterna är inledningsvis ofta nervösa. Vad som därför är häftigt att se, är hur mycket studenterna kan och har fått med sig från sin utbildning efter att ha gått i sju terminer. 

Varför är forskningen viktig för förskolan?

Barn hjälps åt att plantera en planta. Mostphotos.
Barn planterar tillsammans. Mostphotos.

Forskning kan ha en betydelse på många olika plan. På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen bedrivs forskning kring barns utveckling och lärande, kring barns vardagliga praktiker i förskolan, kring integritet, kring utforskande för att bara nämna några få områden. Där kan resultaten inspirera praktiken i exempelvis hur man tänker kring pedagogisk verksamhet och hur man bemöter och umgås med barn på etiska sätt. Det finns också intressant och viktigt forskning som fokuserar på förskolan i en samhällelig, strukturell och historisk kontext och resultat från dessa studier är viktiga just för att synliggöra relevansen av förskolan som pedagogisk institution.  

Det forskningsprojekt som jag driver heter ”Att vara barn i forskning” och handlar om förskolebarns upplevelser av att vara med i ett forskningsprojekt. Många av de dokumentationsprocesser där barn filmas och fotograferas i arbetet med till exempel pedagogisk dokumentation väcker liknande frågor som de vi diskuterar i forskningsprojektet. Där kan våra resultat kopplas till barns upplevelser av att bli dokumenterade i sin verksamhet, till hur barns röster blir hörda i dokumentation eller till hur man kan tänka kring etiska frågor som att till exempel tillfråga barn innan de blir filmade eller fotograferade. Något som också kan synliggöras genom detta projekt är att barnen ofta tycker att det är roligt och spännande att vara med om nya saker, så som forskning, men att det är superviktigt att barnen är medvetna om att det är just forskning de deltar i och vad syftet med detta är. Samma sak tänker jag gäller många av de vardagliga händelser barnen möter på förskolan. De behöver veta vad de är delaktiga i, för att på så sätt också kunna påverka sitt deltagande.   

Och förstås är det inte bara viktigt att lyfta fram vad forskning kan göra för förskolan. Forskare och forskning behöver också lyssna på praktiken för att kunna ställa relevanta frågor och få syn på vad som behöver göras. Precis som i relationen mellan teori och praktik i utbildningen, så behöver relationen mellan verksamhet och forskning också diskuteras. 


Läs mer om Linnea Bodén och hennes forskning i Att vara barn i forskning.