Enligt Mats Börjesson själv har det gått bra på det sätt att han känner mer av verksamheten nu, även om han inte känner hela än.

- Ju mer generell funktion man har desto mer ser man på ett sätt, men man ska heller inte vara för kaxig, det här är en stor verksamhet. Varje prefekt behöver ha en tät kontakt med andra chefer i organisationen och med medarbetare också naturligtvis. Det har varit roligt att lära känna en större del av institutionen.

Mats Börjesson, prefekt och professor vid Barn- och ungdosmvetenskapliga institutionen
Mats Börjesson, prefekt och professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Det finns alltid mycket att göra när det gäller organisering, men det han tänker framför allt på apropå den kommande flytten och integrationsambitionerna, är att det behöver finnas bra mötesytor mellan människor i olika delar av organisationen och i olika ansvarsområden, och det gäller inte bara chefer.

- Alla har ju ansvarsområden och alla är proffs på sitt. Sedan gäller det att balansera det så att det inte blir för mycket möten till exempel, eller ordna en smart organisering där kunskapsutbytet sker löpande på ett effektivt sätt. Lite abstrakt kanske, men ett bra exempel på det är torsdagsmötena, där studierektorerna och vissa på TA möts. Jag tror mycket på den fysiska flytten till Frescati backe sommaren -19. En fysisk närhet kan öppna upp för mera kvalitetsutveckling och en oerhört viktig sak i det är att medarbetare känner att deras kompetens tas till vara. Jag tror att det går att göra ganska mycket.

Att hitta balansen mellan dialog och beslutsamhet

Han citerar organisationsteoretikerna; ”Det finns ingenting som heter organisation, det finns bara organisering och det pågår ständigt” .

- Min allmänna hållning är att chefer i den här typen av verksamheter inte ska ha alltför mycket av fördefinierade visioner, några är bra att ha, men i kunskapsintensiva organisationer då gäller det att kvalitetsutvecklingsarbetet kommer från de som faktiskt sitter på de specifika kompetenserna. Sedan behövs det ju styrning och ledning också. En öppenhet för individers och gruppers kompetens att själva komma med förslag till hur saker och ting ska utvecklas, en sådan transparens och kommunikationsklimat måste finnas.

På frågan hur det har gått den första tiden tar han fasta på att det är viktigt att ta hänsyn till det som är in- och upparbetat och fungerar bra, men att det är så att en organisation som byggs av många olika kompetenser också måste ha professionell autonomi.

- Man har ju mycket större förmåga att fatta kloka beslut om processen börjar med dialog. Sen finns det alltid undantag – beslut som inte kan börja med dialog, utan som är rena arbetsledningsbeslut. Då gäller det att man har goda argument för sina beslut, gärna så transparant som ärendet tillåter. Det finns ju beslut som kräver att man måste gå upp i rollen som arbetsgivarpartnern. Men att hämta professionell sakkunskap innan dess måste vara självklart.

Mats Börjesson har erfarenhet som vicedekan, en formell position som egentligen är högre än prefekt, men han menar att prefektskapet är ett mycket mer direkt chefskap och mer utmanande på det sättet. Det han gör och säger får en mer direkt påverkan. Besluten på fakultetsnivå var mer abstrakt i styrning och ledning.

Forskningskommunikation och utbildning

När det gäller institutionens utbildningstunga sida kontra forskningsdelen menar han att det är viktigt att betona att institutionen ska ge kunskap via undervisning på vetenskaplig grund. Han vill så långt det är möjligt göra vad han kan för att göra det möjligt även för lärare som undervisar mycket att också hålla igång sin forskningssida.

Frescati backe, hela BUVs hemadress från och med hösten 2019
Frescati backe, hela BUVs hemadress från och med våren 2019.

- Nu är det som det är med hård konkurrens om forskningsmedel, och det ligger lite i att alla inte kan få den undervisningstjänst de själva vill, men det är viktigt att använda den kompetens som finns hos den enskilde, och också drivet.

- Det är viktigt att vi har forskargrupper som är attraktiva för omvärlden, att våra grejer syns och läses – då blir det också attraktivt att söka sig hit som forskare och lärare. Jag tycker att det ser bra ut med de forskargrupperingar som finns. Jag ser inget annat än att den forskning som man är kompetent inom också får avtryck i den undervisning som ges. Jag tycker att den forskning och undervisning som finns här är väldigt bra.

När det gäller hur forskningsmedel fördelas och vad som avgör vilken forskning som bedrivs hänger det ihop med att forskningsgrupper får fakultetsfinansierad forskning och externa anslag. Det finns forskningsstyrning från statsmakten som har att göra med att man gör speciella utlysningar och då finns det ett samspel mellan forskarsamfundet och politiken.

- Sedan måste det finnas forskare som definierar sina studieobjekt och sina forskningsfrågor som autonoma forskare. Den här samhällsrelevansen är vi självklart starka i här, men man ska ju också slå vakt om att forskningsautonomin tar lite oväntade vägar.

Institutionen har inga problem med vare sig samhällsrelevans eller nyttoaspekter.

- De har vi gott om och det är bra, men det måste också finnas andra saker som har just med forskningsfrihet att göra. Och då kan det vara så att det startas forskningsgrupperingar som mera baseras på intellektuellt utbyte.

Hur ser den närmsta framtiden ut?

- När det gäller mera visioner och målsättningarna från ledningshåll, givet allt det där med förankringsarbete och allt det där andra, så har vi en strategiplan som går ut i år och som ska förnyas. Med anledning av det vill jag arbeta lite mer aktivt inom ledningsgruppen med att formulera de där framtida visionerna. Men det där ska man ta i god organisatorisk ordning, så att det inte blir en pappersprodukt utan att det finns förankring och substans i det i organisationen.