Christine Eriksson. Foto: Niklas Björling.
Christine Eriksson. Foto: Niklas Björling.

Avhandlingsprojekt

Huvudhandledare: Hillevi Lenz Taguchi

Biträdande handledare: Monica Sand, PhD, ArkDes

Doktorand: Christine Eriksson

Ämne: Förskoledidaktik

Beskrivning

Hur kan forskning och andra praktiker meningsfullt förstå och lära sig något om barns språkutveckling genom att barn och forskare tillsammans prövar och experimenterar kring relationen mellan röst och plats? Syftet med denna avhandlingsstudie är att tillsammans med de yngsta barnen på förskolan, studera språkets kroppslighet och rumslighet i det offentliga rummet genom röstliga vandringar och där ett performativt inriktat experimenterande arbete riktar uppmärksamheten mot barnens erfarenheter och upplevelser. Studien utgår från att tillsammans med de yngre barnen på förskolan utforska, uppleva och erfara hur språk blir till kroppsligt (fysiskt) och rumsligt. Mer specifikt studeras hur olika sammansättningar och nätverk kan producera olika aspekter av de materiella aspekterna av språk och på så sätt skapa processer av lärande samt vilka begrepp och kunskaper som blir relevanta för att utforska detta på ett mer fördjupat sätt tillsammans med barnen. Tidigare forskning kring förskolebarns språkutveckling har främst studerat språkets representation, dvs. vilken mening som bokstavsljud, ord och text har och hur de ska uttryckas eller produceras. Däremot har betydelsen av relationen mellan röst och plats för språkets innehåll och formering inte behandlats. Metodologisk ska denna studie undersöka möjligheterna med att använda konstnärliga forskningsmetoder inom ämnet Förskoledidaktik och därmed kanske skapa nya idéer kring hur forskning kan göras tillsammans med de yngsta på förskolan. Studien startar i en praxiografi, där forskningfrågan alltid relaterar till en specifikt situerad, materiell och fysisk plats och praktik (Mol, 2002, 2010). Språk produceras på specifika platser och förändras genom rum, artefakter och de fysiska förutsättningar som finns närvarande. Att göra röstliga vandringar i offentliga rum såsom tunnlar eller trapper tillsammans med de yngre barnen skulle kunna skapa “röstrum” i gamla välkända omgivningar och därmed utforska hur språk produceras i relationen med och av en situerad plats.

In English: Material sensations and speculations around the embodiment and spatiality of langugage – vocal strolls with the youngest at preschool