Linnea Bodén. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.
Linnea Bodén. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.

Det finns en växande efterfrågan på evidens i förskolans och skolans pedagogiska arbete och alltfler utbildningsvetenskapliga studier utförs som randomiserade interventionsstudier (RCT-studier). Även om RCT-studier varit ovanliga i Sverige har en mängd internationella studier genomförts. Det innebär att tusentals barn i världen deltagit i de forskningspraktiker som en RCT-studie innebär.
Med tanke på den motvilja som ofta uttrycks i relation till testning av små barn och med tanke på att studier om barns deltagande i forskning lyfter fram barns erfarenheter och upplevelser som centrala i relation till barnetiska och forskningsetiska frågor, är det förvånande att barns upplevelser av att delta i RCT-studier är en i princip obeforskad frågeställning. Med målet att bidra med kunskap i detta tomrum fokuserar den här studien på barns upplevelser och perspektiv. Barnen som studeras har deltagit i olika datainsamlingar och tester som ägt rum i den första svenska RCT-studien i förskolan.

- Projektet kommer särskilt att intressera sig för RCT-studiens olika forskningsetiska ställningstaganden och barnens upplevelser av dessa, säger Linnea Bodén.

Att analysera barnens upplevelser

Syftet är att analysera barns upplevelser och erfarenheter av att delta i RCT-forskning. Och att analysera barnens upplevelser av RCT-studiens forskningsetiska ställningstaganden i relation till forskningsetik och barns upplevelser att delta i andra forskningsmetoder.

Hillevi Lenz Taguchi. Foto: BJörn Dalin
Hillevi Lenz Taguchi. Foto: Björn Dalin

Den svenska RCT-studien, ”Hjärnvägar i förskolan” under ledning av professor Hillevi Lenz Taguchi, BUV och Tove Gerholm, Institutionen för lingvistik, genomfördes på 28 avdelningar år 2016-2017. Totalt 423 barn, 4-6 år gamla, deras vårdnadshavare samt 98 pedagoger deltog i studien. Syftet är att utvärdera effekterna av två pedagogiska metoder till vilka ett antal avdelningar lottades.

En omfattande mängd data samlades in: korta och långa filmer från interventionsgrupper och kontrollgrupper, filmer från testerna med alla barn, fokusgruppsamtal med pedagoger och testledare, barnintervjuer enskilt och i grupp, samt en serie kreativa lekaktiviteter med fokus på barnens upplevelser.

Multi-teoretiska analyser

För att göra rättvisa åt detta datamaterial kommer forskarna i det föreliggande projektet att genomföra multi-teoretiska analyser av barnens erfarenheter:

  • analyser som fokuserar på etik från socialkonstruktivistiska perspektiv
  • analyser med fokus på barns levda upplevelser i relation till genus, ålder och etnicitet från ett kritiskt fenomenologiskt perspektiv.
  • analyser som fokuserar på barns upplevelser som beroende av både materiella och sociala relationer från neo-materialistiska perspektiv.

Projektets tre forskningsfrågor är:

  • Vad är barns upplevelser och erfarenheter av forskningsetiken i interventioner, pre- och posttester, samt i observationer och intervjuer?
  • Hur kan barns levda och kroppsliga erfarenheter av att delta RCT-studien förstås i förhållande till genus, ålder och etnicitet?
  • Hur påverkas barns erfarenheter av de olika sociala och materiella relationer som uppstår i RCT-studiens olika delar?

Projektets multiteoretiska problemformulering visar på vetenskapligt nytänkande i relation till tidigare studier om barns upplevelser av forskning och etiska praktiker i forskning med barn. Genom att relatera kunskaper från tidigare studier med olika teoretiska perspektiv till analyserna som genereras i det föreliggande projektet kan nya och ännu inte kända frågor ställas om RCT-studier. Kunskap som skapas genom dessa analyser kan således bidra med unik kunskap om erfarenheterna hos barn som deltagit i RCT-forskning, vilket är av stor vikt för framtida och kommande RCT-studier med barn.

Tentativa resultat visar att barn upplever delaktighet, ansvar och glädje när de erfar att deras aktiva samarbete är avgörande för forskningen. Detta synliggör nya aspekter av etik inom forskning med barn, men också nya förståelser av barns agentskap i RCT-studier.

Förväntade resultat

Projektet löper över fyra år och förväntas resultera i cirka tio vetenskapliga publikationer i internationella tidskrifter inriktade på frågor om:

  • barns deltagande i forskning
  • forskningsetik i studier med barn
  • metodtidskrifter
  • tidskrifter intresserade av tvärvetenskaplig pedagogisk neurovetenskapsforskningsmetodik