Rickard Jonsson. Foto: Eva Dalin.
Rickard Jonsson. Foto: Eva Dalin.

Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.

Ansvarig: Rickard Jonsson

Finansiering: Forte, 2 230 000 kr, 3 år. 2015-2018.

Projektbeskrivning (hämtad ur projektkatalog Forte 2015-03-18):

Ett av de skäl som anförs av föräldrar och elever för att söka sig från förort till innerstadsskola, är möjligheten att lära sig en sk ”bra svenska” (Bunar 2011). Idén om en bra svenska som talas av specifika elever på specifika platser kan beskrivas som en form av språkideologi, dvs en normerande föreställning om språk och dess användare (Irvine 1989, Kroskrity 2010). I fokus för forskningsprojektet står flerspråkiga elever med höga betyg som reser till gymnasieutbildningar i Stockholms innerstad. Projektet studerar användning av förortsslang bland dessa unga, samt hur ”en bra svenska” konstrueras i skolvardag och på fritid. Även om det är lätt att enas om betydelsen av en skola som ger eleverna goda språkkunskaper, kan också etnisk skillnad och normerande svenskhet upprättas i debatter om språk (Jonsson & Milani 2008). Blackledge (2005) formulerar det som att i de demokratiska samhällen där explicit rasistiska uttryck inte accepteras i offentligheten, uppstår mer symboliska sätt att utöva diskriminering på. Situationer där språklig norm förhandlas i skolvardagen utgör ett sådant möjligt fält. Det öppnar också för nya frågor om skolvalets betydelse: Hur konstrueras svenskhet och bra svenska i de attraktiva gymnasieskolor som eleverna söker sig till? Hur skapas talaren av förortsslang i dessa sammanhang? Och vem skapas som svensk eller icke svensk i skolans vardaglig språkanvändning? Data samlas in genom inspelning av naturligt förekommande samtal, deltagande observation och intervjuer i en gymnasieskola i Stockholms innerstad. Forskaren följer också en grupp elever utanför skolområdet, på fritiden och i de område där de bor, i syfte att samla material där unga kan antas förhålla sig till olika språkliga normer beroende på platser och sammanhang. Projektet lämnar ett bidrag till forskningsfältet ungas användning av förortsslang och förhandlingar av språklig norm. Projektet innefattar också ett vidare intresse för segregation, skolval, och normerande svenskhet.

In English: Urban speech style and the idea of desirable Swedishness. Language use, language ideology and the construction of Swedishness among multilingual outer city youth in an inner city high school.