Eleonor Bredlöv Eknor

Ansvarig

Eleonor Bredlöv Eknor, postdok

Ämne:

Förskoledidaktik

Syftet

Syftet med projektet är att studera emotionella och relationella aspekter av förskollärarstudenters lärandeprocesser som de iscensätts under deras VFU.

Utgångspunkten är att förskollärares emotionella och relationella praktiker, och den förståelse och de förmågor som dessa förutsätter, är en del av deras professionella kunnande och därför också utgör viktiga delar av förskollärarstudenters lärandeprocesser. 

Tidigare forskning har visat hur kön fungerar styrande i lärares emotionella och relationella praktiker och kvinnor tillskrivs fortfarande i hög grad ansvaret för omvårdnad. Vidare är det omsorgs- och känsloarbete som kvinnor utför ofta undervärderat och inte erkänt då detta arbete kopplas till förmågor som kvinnor anses besitta automatiskt, bara i egenskap av att vara kvinnor. Det är också viktigt i processer av professionalisering att könade aspekter av professionellas kunnande, och de lärandeprocesser som detta förutsätter, synliggörs och erkänns som viktiga. Kön, makt och styrning blir centralt att förhålla sig till här. Inom förskoleforskningen har man ägnat en hel del uppmärksamhet gentemot frågor kring relationer och omsorg, men emotionella aspekter av arbetet i förskolan är underrepresenterat i forskningen.

Just lärandet av emotionella förmågor är särskilt viktigt att uppmärksamma eftersom dessa förmågor ofta tar sig uttryck i tyst kunskap, och därtill ofta inte är erkända som en del av ett professionellt kunnande. Samtidigt är de avgörande för att kunna fungera på ett framgångsrikt sätt i ett framtida arbetsliv. För att komma åt att studera just emotionella och relationella aspekter av lärandeprocesser riktas uppmärksamheten mot normer kring känslor i det professionella utövandet, och mot hur dessa kommer till uttryck under förskollärarstudenternas VFU. 

Teoretisering

För att undersöka emotionella och relationella aspekter av förskollärarstudenters lärandeprocesser under deras VFU, och i detta ta genus och makt i beaktning, används en poststrukturalistisk feministisk teoretisering. Med inspiration av Hochschilds begrepp emotionellt arbete (som utvecklades utifrån en marxistisk-feministisk teoriram), undersöks hur den emotionellt och relationellt professionella förskolläraren skapas diskursivt genom normer kring ”korrekta” känslor i förskolan.

Tillvägagångssätt 

Flertalet forskningsprojekt som undersökt förskollärares emotionella och relationella praktiker, och även studier som mer specifikt fokuserar på handledarskap i förskoleverksamhet, har samlat in sitt material genom intervjuer. För att bidra till den kunskap som finns om emotionella och relationella aspekter av förskollärares kunnande, och förskollärarstudenters lärandeprocesser, fokuserar detta projekt på att undersöka hur dessa lärandeprocesser iscensätts praktiskt, i stunden, genom observationer.

Liksom tidigare forskning poängterat så handlar de emotionella och relationella praktiker som förskollärares arbete omfattar, och den omsorg och det ansvar som dessa förutsätter, om att möta det lilla barnet men också barnets vårdnadshavare. I det dagliga arbetet samarbetar och interagerar förskolläraren också med annan förskolepersonal, exempelvis andra förskollärare, barnskötare och ledning vilket också innefattar emotionella och relationella praktiker. Eftersom det är emotionella aspekter av förskollärarstudenternas lärandeprocesser som är fokus i projektet kommer observationerna riktas främst mot just interaktionen mellan student och handledare. Det är dock relevant att innefatta även andra interaktioner: Mellan student och annan förskolepersonal, mellan student och barn, men också interaktioner förskolepersonal emellan och deras arbete med barnen i situationer där studenten är närvarande, eftersom detta också är något som i projektet ses som medskapande i studenternas lärandeprocesser.

I alla dessa interaktioner är det just förskollärarprofessionens emotionella aspekter, som en del av ett professionellt kunnande, som fokuseras. Vilka känslor produceras här som korrekta? Vilka känslor produceras som hindrande respektive möjliggörande för ett lyckat professionsutövande? Genom vilka känslor positionerar sig förskolepersonal som professionella? Hur blir studenten positionerad, och positionerar sig själv, i detta? Vilka situationer adresserar förskolepersonalens emotionella förmågor, och studentens? Hur iscensätts studentens lärandeprocess gällande emotionella aspekter genom hens VFU?

Observationerna genomförs på flera förskolor under förskollärarstudenters VFU. Analytiskt riktas intresset mot att identifiera diskursiva mönster i de emotionella lärandeprocesserna och därför, istället för att följa en eller några få studenter, krävs en spridning i urvalet. Halvstrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter och/eller handledare på deras VFU kan också komma ifråga.