Mats Börjesson.
Mats Börjesson, professor.

Ökad diskursiv aktivitet i samhället

I vår tids informationssamhälle ser vi en stor expansion av diskursiv aktivitet på flera olika nivåer. Det innebär både mycket textproduktion och större krav på muntliga presentationer från den enskilde - i allt från jobbintervjun till utvecklingssamtal i skolan. Inom politik, förvaltning och organisation ställs allt högre krav på redovisnings- och presentationsaktivitet, något som självklart också gäller kommersiella verksamheter.

All denna produktion av dokument, policytexter, presentationer och berättande får konsekvenser för hur vi organiserar oss och hur enskilda individer samt grupper förstår sig själva och andra.

Utvecklingen förändrar den sociala interaktionen

Denna samhälleliga utveckling gäller också hur individer och mindre grupper talar och interagerar i vardagen, i fysiska möten såväl som över nätet (social interaktion).

Forskningsområdet tar sig an denna breda samhällstrend utifrån en gemensam vetenskapsteoretisk och metodologisk grund. Specifikt också för detta forskningsområde gäller en betoning på olika typer av interaktiva kategoriseringsprocesser och de normativa, sociala och politiska effekter som sådana medför.

Språkanvänding och social kategorisering

När det gäller forskningen om interaktion över nätet finns projekt med orientering mot såväl integrerande som särskiljande språkliga aktiviteter i datorspelande (hur man talar med personer inom laget och med personer i motståndarlag), på chatforum och i nätbaserade mötesplatser som t ex bloggar. Språkanvändningen i onlinekommunikation och dess sociala och politiska konsekvenser har idag stor betydelse för barns och ungas vardagliga liv och detta är en inriktning som kommer att ytterligare intensifieras i forskningsgruppens arbete.

En annan viktig inriktning inom forskningsområdet gäller språkligt orienterad etnografi som studerar språkideologi och identitetsskapande i interaktion och hur normerande språkmönster kommer till uttryck i lokala praktiker.

Det gemensamma för dessa forskningsinriktningar är social kategorisering genom språkanvändning.

Forskningsprojekt bedrivs inom följande områden:

  • Organisation, förvaltning och politik: studier av b .la. politiska debatter i massmedia (t ex minoritetspråksdebatter) eller propositioner/offentliga utredningar.
  • Språkpolitik och kulturarv: här studeras t ex förortssvenska och samiska som minoritetsspråk.
  • Fritidshem: Ett ökar behov av lärande i fritidshem ställer högre krav på dokumentation i verksamheten samt att det för barnen innebär att de måste kunna uttrycka sitt eget lärande genom språket.  Bland annat studeras fritidhemsråd där personal och en mindre grupp barn planerar veckan tillsammans.
  • Språklig orienterad etnografi: forskningen sker i skolmiljö kring förortssvenska och det normiserande rikssvenskan.   
  • Skola/skolpolitik: Ökade krav på muntliga prestationer bland elever t ex vid utvecklingssamtal i skolan. Skolan som institution har också ökade krav på sig att kunna presentera sig bland annat för skolinspektionen genom att skriva olika former av dokument samt på muntligt på möten.
  • Familjeliv: här studeras språkanvändning i vardagliga situationer, såsom vid måltider, etc.
  • Idrottsrörelsen: Undersöker hur man pratar om talanger i idrott och vem som är en talang och här studeras bland annat utvecklingssamtal på elitläger för ungdomar.

Forskare inom området vid BUV-institutionen

 Gruppen har nio doktorander knutna till sig.

Kontakt

Mats Börjesson, professor.
E-post: mats.borjesson@buv.su.se