MIG-projektet

Att bli en ”mattemänniska”? Matematiska undervisningspraktiker, skolklimat, identitet och kön i förskola och skola (MIG-projektet)

MIG-projektet är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Syftet är att undersöka vad det är i skolans och förskolans matematiska undervisningspraktiker och skolklimat som konstituerar identiteter hos elever som positiva till matematik, som ”mattemänniskor”, - och därmed ett mer eller mindre starkt åtföljande intresse för matematik hos flickor och pojkar.

Vetenskaplig ledare: Inge Johansson

Finansiering: Vetenskapsrådet 2006-2008

Vetenskapsrådets projektdatabas om MIG-projektet diarienr 2005-3278

Ur projektdatabasen:

ATT BLI EN ”MATTEMÄNNISKA” – MATEMATISKA UNDERVISNINGS-PRAKTIKER, SKOLKLIMAT, IDENTITET OCH KÖN I FÖRSKOLA OCH SKOLAN

Syftet med projektet är att undersöka vad det är i skolans och förskolans matematiska undervisningspraktiker och skolklimat, som formar en identitet som matematisk/ ”mattemänniska”, och därmed ett mer eller mindre åtföljande starkt intresse för matematik hos flickor och pojkar.

Sammantaget kan de nationella och internationella forskningsresultaten vad gäller kön och matematik som vi i detta projekt tar vår utgångspunkt från sammanfattas på följande sätt: Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar i såväl vanliga klasser som i så kallade profilklasser för matematik vad gäller resultat, ”framtidsinriktade motiv” till matematikstudier; attityden till och föreställningar om ämnet, samt behovet av stöd hemifrån och från skolan.

Mot bakgrund av tidigare forskning kan vi konstatera att ingen studie ännu gjorts i Sverige på vad det konkret är i matematiska undervisningspraktiker, undervisningsformerna, läromedlen, lärarnas inställning och attityder etc., som gör att flickor respektive pojkar tycks utveckla så olika attityder till sin egen matematiska förmåga och därmed olika grader av matematikintresse. Sambanden och förhållandena mellan konkreta undervisningspraktiker och centrala aspekter av barns och ungas identiteter i termer av att vara matematiska/ ”mattemänniska” är ännu outforskat. Vi är även intresserade av förhållandet mellan ålder, etnicitet, social position/klass, föräldrastöd/föräldraintresse samt aspekter av samhällets och medias föreställningar och attityder till matematik. Det sistnämnda lyfts särskilt fram av Matematikdelegationen som ett område för insatser, för att få barns och ungas attityder till matematik att bli mer positiva.

De forskningsfrågor som undersökningen handlar om gäller; identitets och könsskapande processer i undervisningen, den matematiska inriktningen/profilen och skolklimat, lärarnas föreställningar och attityder till matematikämnet, innehållet i pedagogiska praktiker i förskola och skola, påverkan från social position klass och etnicitet i gruppen samt hur föreställningar och attityder i förhållande till matematik i hemmet, media och fritidsaktiviteter samverkar med de i förskolan och skolan.

Praktiskt genomförs projektet i form av två separata delstudier med nära samverkan. Dessa två delprojekt använder sig av olika metoder för att samla och analysera data, såväl från enkäter som skickas till större grupper, som intervjuer och studier av verksamheternas miljö vilket ger vad man i dagligt tal kallar kvalitativa data. Hela projektet är ett tvär- och mångvetenskapligt projekt med ett utpräglat genusperspektiv. Projekten uppvisa även vad vi uppfattar som en stark praxisnära karaktär. Förskollärare och lärare frågar sig i dag vad det är som gör att vissa barn/elever i den stora gruppen barn som inte är specifikt matematiskt ”överbegåvade” blir matteintresserade och andra inte, och hur detta hänger samman med den pedagogiska praktiken, undervisningen, läromedlen etc. Detta är exempel på en viktig fråga som projektets resultat kan bidra till att ge djupare förståelse om.

Projektet kommer att generera två doktorsavhandlingar och en licentiatuppsats. Förutom enskilda forskares egna artiklar planeras tvärvetenskapliga artiklar med flera författare, där båda formerna av data från de båda delprojekten kan användas i samma artikel. Slutligen planeras en antologi på ämnet som representerar vidden av projektet.

Deltagare i forskningsgruppen och projektet

Ann-Christin Kjellman
Hillevi Lenz Taguchi
Kajsa Ohrlander
Anna Palmer
Karin Hultman

Några publikationer inom projektet

Avhandling: Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna, Anna Palmer 2010

Avhandling: Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola, Karin Hultman, 2011

Bok: Hur blir man matematisk?: Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn, Anna Palmer 2011

Bok: En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar, Hillevi Lenz Taguchi, Kajsa Ohrlander, Linnea Bodén, 2011

In English: Becoming a "Math-person". Teaching-practices in mathematics, school- atmosphere, identity and gender in pre-school and school