Vetenskaplig publicering

I din uppsats kommer du att referera till tidigare forskning, därför är det viktigt att känna till de vanligast förekommande formerna för vetenskaplig publikation. På Umeå Universitetsbibliotek listas de vanligaste publikationstyperna för vetenskaplig forskning. Högskolan i Jönköping skriver också om olika typer av publicering.

Lär känna ditt ämne

Det är alltså viktigt att du använder dig av vetenskapligt material då du skriver din uppsats. Men då du fortfarande är i början av ditt uppsatsarbete kan det ibland också vara till hjälp att också läsa material som har en lägre grad av vetenskaplighet. Om du ska skriva en uppsats kan det vara en bra utgångspunkt att titta på vilka uppsatser som redan skrivits. Kanske kan du även få tips på hur andra har gått till väga och hitta forskningsreferenser som kan vara relevanta också för ditt arbete. En databas som samlar uppsatser skrivna vid höskolor i Sverige är Uppsök.

Ett annat sätt att få en överblick över ett forskningsområde är att gå till så kallade handbooks (handböcker). En handbook är en typ av översiktsverk där olika forskare beskriver forskningen inom ett specifikt ämnesområde. Exempel på två plattformar som innehåller handbooks inom många ämnesområden är Oxford Handbooks och Sage Knowledge. Du hittar dessa databaser i bibliotekets databaslista. Du kan också söka efter handbooks inom ditt ämnesområde direkt i Libris.

Hur ska jag söka?

Sökord

Innan du börjar söka efter det vetenskapliga materialet är det bra att tänka ut vilka sökord som du ska använda i din sökning. Sökord kan sägas vara de betydelsebärande termer som bäst beskriver och ringar in din frågeställning. Att hitta de bästa sökorden är en process som tar lite tid. Var beredd på att du kan behöva pröva dig fram för att hitta de sökord som ger det material som du behöver.

Malmö universitet har gjort två filmer som beskriver hur du kan arbeta med sökord: Indentifiera nyckelord och Synonymer och relaterade ord.

Ett tips när du funderar kring sökord är att se vad andra har använt sig av för ord för att beskriva sina texter. När du hittar en relevant artikel kan du ta hjälp av de ämnesord som använts för att beskriva den artikeln. I de flesta databaser kan du lätt se vilka ord som använts för att beskriva en artikel. I databaser kallas ämnesord ofta för keywords, subject terms eller descriptors.

Exempel på hur ämnesord listas i bibliotekets söktjänst
Så här kan det se ut när ämnesord listas i bibliotekets söktjänst.

 

Sökteknik

Boolesk söklogik

När du kommit fram till vilka sökord som du ska använda i din sökning finns det olika sätt att kombinera dessa i din sökning. Genom att kombinera dina sökord med orden AND, OR eller NOT gör du dina sökningar bredare eller smalare.

Begränsa din sökning

Illusterar boolsk sökning med ordet AND

Om du sätter AND mellan dina sökord kommer sökmotorn att söka efter artiklar som innehåller alla dina sökord. Om du söker på flera ord, utan att skriva AND, OR eller NOT emellan, tolkar sökmotorn det oftast automatiskt som ett AND. Det innebär att om du skriver in två eller flera ord i sökrutan kommer databasen enbart att visa träffar där alla dina sökord finns med. Det betyder att ju fler ord som du skriver in efter varandra, desto smalare blir sökningen och desto färre träffar kommer du att få. Tänk därför på att inte skriva in för många sökord från början utan lägg till sökord allt eftersom. Får du för många träffar kan du lägga till fler sökord på det här sättet.

Bredda din sökning

Illustrerar boolsk sökning med ordet OR

Om du vill söka på synonymer till ditt begrepp kan du kombinera sökorden med OR. Då räcker det att ett av sökorden finns med för att sökordet ska visas i ditt sökresultat. Detta gör alltså din sökning bredare. Får du alldeles för få träffar kan du lägga till fler synonymer och använda OR mellan dessa.

 

 

Uteslut ord i din sökning

Illustrerar boolsk sökning med ordet NOT

Om du vill utesluta sökresultat som innehåller ett visst ord kan du använda NOT före sökordet. Inga resultat som innehåller detta ord kommer då att visas. OBS! Tänk på att du riskerar att utesluta även relevant material när du använder NOT. Ibland kan ett ord som du satt NOT framför nämnas bara i förbifarten i en annars relevant text. Den relevanta texten kommer då att uteslutas från dina sökresultat.

 

Frassökning

Vill du söka med begrepp som består av två eller flera ord är frassökning bra att använda. Använd då citattecken för att söka på en fras, till exempel "hållbar utveckling" eller "social work research".

Trunkering

Ibland kan det vara till hjälp att använda sig av trunkering av ord för att få fler träffar. Anna Lindh biblioteket har gjort en film som beskriver trunkering.


Se också gärna bibliotekets film om sökord och hur man kombinerar dem.

Andra sätt att söka

Kedjesökning

När du har sökt fram en text som är relevant för ditt arbete kan det vara en bra idé att titta närmare på den för att få tips om annan relevant litteratur. Det kan också vara bra att titta på tidigare studiers referenslistor. Författaren hänvisar kanske till någon annan forskarkollega som har intresserat sig för liknande frågeställningar. Sök upp originalkällan!

Citeringar/Cited by

I vissa databaser är det möjligt att se vilka andra arbeten som har citerat texten som du har hittat. I Google Scholar kan man till exempel klicka på Citerat av/Cited by för att se vilka andra forskare som har använt sig av källan i sina texter, och klicka sig vidare till dessa texter. Detta kan vara ett bra sätt att följa forskningen inom ett visst ämnesområde framåt i tiden. Filminstruktion av funktionen Cited by.

Umeå universitet har också skrivit tips på hur du kan genomföra sökningar.

Var ska jag söka?

När du ska söka information kan du utgå från bibliotekets webb.
Den här filmen presenterar tre bra ställen att börja söka på: Bibliotekets söktjänst ("Artikelfliken"), Libris och Google Scholar.

Se här hur du söker vidare efter vetenskapliga artiklar genom bibliotekets söktjänst i "artikelfliken".

Linnéuniversitetet har producerat en film som ger dig tips när du söker i Libris.

Genom biblioteket har du tillgång till en stor mängd ämnesdatabaser. I dessa databaser finns artiklar inom ett visst ämnesområde samlat. Fråga gärna din handledare om tips på databaser inom ditt ämne. Du hittar alla bibliotekets databaser under Databaser A-Ö.

I de flesta databaser hittar man främst internationella artiklar. Om du söker svensk forskning kan du använda dig av databasen SwePub. Där samlas forskning som publicerats vid svenska lärosäten.

Det är bra att känna till att det också går att gå direkt till en specifik tidskrift och leta efter information där. Kanske finns det någon tidskrift som är särskilt viktig inom ditt ämnesområde och som du vill söka direkt i. Fråga gärna din handledare.

Hur väljer jag mina källor?

Det finns vissa kriterier som du kan tänka på när du ska bedöma om den information som du hittar är trovärdig och relevant för dig. Se filmen Kritisk blick för att få hjälp med hur du kan tänka kring dina källor.

Skriva referenser

Det finns olika system för hur man skriver referenser. Två vanliga referensstilar är APA och Harvard. Nedan hittar du guider till dessa referensstilar:

APA (guide från Karolinska institutets universitetsbibliotek)

APA (guide från Jönköping University)

Harvard (guide från Högskolan i Borås)

Med ett referenshanteringsprogram kan du på ett enkelt sätt skapa ett eget bibliotek för att organisera dina referenser. På den här sidan har vi på biblioteket samlat mer information om referenshanteringsprogram.

Uppsatsmall

Stockholms universitets uppsatsmall i Word som du kan använda till din uppsats.

Sökhandledning på Frescatibiblioteket

Vill du ha mer hjälp att söka vetenskapligt material till din uppsats? Kom till vår sökhandledning! Läs mer om bibliotekets sökhandledning här.

Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet

Om du vill ha mer hjälp med ditt akademiska skrivande kan du vända dig till Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet. Läs mer om Studie- och språkverkstaden här.