Årets första Mötesplats Barnkultur gästas av Sara Sjöö, producent och manusförfattare till den bioaktuella filmen Lill-Zlatan och Morbror Raring (regi Christian Lo), baserad på Pija Lindenbaums barnbok med samma namn. Filmen invigde BUFF, Barn- och ungdomsfilmfestival, i Malmö, hade biografpremiär den 25 mars och kommer med största sannolikhet bli en framtida skolbioklassiker.

Maria Eriksson presenterar delar ur sin doktoravhandling Flickblickar som utkom 2019 och berättar om bakgrunden till ett nystartat forskningsprojekt Barns kulturarv – arkivets visuella röster som ser bevarande av samtida barns bildskapande som en viktig kulturarvsfråga.

Årets andra Mötesplats Barnkultur gästas av Amanda Larsson, arkitekturpedagog, verksamhetsledare och grundare av Magiska, en verksamhet som initierar projekt, medborgardialog och mötesplatser för och med barn och unga. Magiska vill genom sin verksamhet erbjuda en lekfull plattform, lyssna till barn och ungas åsikter och påminna oss vuxna om barnperspektivet där ingenting är självklart. 

Årets första Mötesplats Barnkultur gästas av Anusha Andersson som är verksamhetsledare på Historieberättarna, en kulturförening där barn och unga får uttrycka sig kreativt via olika konst- och kulturuttryck.

OBS! Digital mötesplats! Kvällens gästföreläsare är Ulrika Lind som är projektledare för projektet och det nationella uppropet Sjungande barn, som Kungliga Musikaliska Akademien har startat. Musikens roll i undervisning och läroplaner har minskat och många är oroliga för att barn inte längre får tillgång till sina röster.

Vi lever i en tid präglad av stor rädsla och oro för framtiden, något som kanske i första hand drabbar barn och ungdomar. Att känna rädsla är en naturlig del av barns uppväxt och uppfostran. Men vad barn är rädda för skiftar både över tid och med plats och sammanhang. Denna föreläsning utgår från intervjuer med barn om deras rädslor och från vuxnas minnen av sin barndoms rädslor.

Barnkultur ses i vissa sammanhang som lite enklare, lite mer tillrättalagd och inte lika estetiskt och intellektuellt avancerad som annan kultur. Vad betyder det för dem som arbetar inom det konstnärliga fältet? Föreläsningen utgår från Ylva Lorentzons avhandling och handlar om relationer mellan barnkultur, status och kulturpolitik inom scenkonstproduktion för barn och unga.

Digitala spel är en stor del av vår barnkultur, och nya sätt att ta del av den utvecklas ständigt. Den här föreläsningen kommer att handla om de farhågor och förhoppningar som detta för med sig, och diskutera de uttryck som spel tar sig i barns liv, både på och utanför skärmarna.

Tidigare var filmskapare någonting otillgängligt och komplicerat men i och med dagens teknik såsom smartphones och surfplattor har det på några år blivit enkelt och tillgängligt för nästan alla. Denna mötesplats handlar om hur vi tar vara på denna fantastiska möjlighet i skolan. Vad händer när våra barn och unga från tidig ålder kan göra sin röst hörd genom filmskapande?

Samspel, medskapande och tidiga kroppsminnen. På denna mötesplats får vi träffa KollektivKompaniet KolKo ink. som är en plattform för danskonst och pedagogik.

Bilders Makt är en nätbaserad, fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film, förklarande texter och pedagogiskt material om rasistiska stereotyper. Genom att berätta om bildernas ursprung, historia och funktion erbjuder Bilders Makt ett verktyg för fördjupad visuell läskunnighet.

Vilka förutsättningar krävs för barns delaktighet i musikstunder? Hur kan en musikmiljö se ut som fungerar i praktiken? Måste musik skiljas från andra uttryck och aktiviteter i förskolan? Vilka förutsättningar krävs för att barn ska kunna ”äga” sitt eget musicerande i förskolan?

Orkesterskolan El Sistema med rötterna i Venezuela har funnits i Södertälje i fem år och har gått från utforskande projekt till etablerad verksamhet inom Kulturskolan Södertälje. Verksamheten kännetecknas av att undervisningen är frivillig, intensiv och kostnadsfri.

Sedan starten 2005 har MELO skapat sceniska verk, musik, ljudkoreografi/-arkitektur och verk för barn. De experimenterar på olika sätt med publikens roll och delaktighet i verken och laborerar med förhållandet publik/aktör och scenrum/publikplats. På denna mötesplats kommer de att dela med sig av sina erfarenheter om arbetet som de senaste åren har fokuserat på barn och unga med särskilda behov.

Rebecca Forsberg , regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för RATS Teater (Research, Arts & Technology for Society) är kvällens gäst. RATS Teater gör konstnärliga produktioner med avancerad teknik och ledande forskare från alla områden för att fördjupa dialogen kring brännande samhällsfrågor. RATS är sedan 2016 en forskningsscen vid Stockholms universitet. Med produktioner som Women in science och Antigone i Husby har teatern fått stort genomslag med hjälp av ICT (Informations- och kommunikationsteknologi) som möter en ung publik. Publiken som de har mött har ställt helt nya krav på delaktighet och har förändrat var och hur mötet ska ske samt har vänt upp och ner på arbetsmetoderna.

Rebecka Walan, konstpedagog och intendent på Stockholms läns museum, berättar om konstsamtal och skapande med barn och ungdomar. Hur kan man främja barnens och elevernas lust att berätta och skapa och vad händer när en grupp elever tillsammans ser på ett konstverk?