Andrea Martinsson i Ecuador
Andrea Martinsson i Ecuador

Frågan om barnhemens roll i samhället är en aktuell fråga i landet då det bl.a. pågår ett statligt pilotprojekt för att försöka börja reglera barnhem och omplacera barn som bor på barnhem till att bo i familjehem istället. Utredningen genomförs tillsammans med en Holländsk stiftelse som uttryckt intresse för att ta del av Andreas resultat. Andrea har även erfarenhet av att ha bott en period i Ecuador som barn och talar spanska.

Nedan kan du läsa en sammanfattning av en intervju med Andrea. Du kan också följa Andreas erfarenheter i hennes blogg: https://andreamartinsson.wordpress.com

Tidsåtgång

Två månader kan låta som en lång period men Andrea berättar att datainsamlingen tar mer tid än man kan tro. I början tog det mycket tid att lära känna intervjupersoner och skapa förtroende. Hon upplevde även att det ibland kunde vara svårt att få till intervjutider. De anställda på barnhemmet hade mycket att göra vilket medförde att de hade svårt att avsätta en specifik tid för intervju. Det hände även en gång att Andrea kom till barnhemmet men att det visade sig vara stängt för utomstående under några dagar, en information hon inte hade fått. Här gällde det att vara lyhörd och flexibel för att få till intervjuer utan att vara påträngande eller hindra personalen i arbetet.

Sociala medier och etik

Andrea berättar att sociala medier var en komplikation som hon inte tänkt på innan genomförandet av datainsamlingen. För att inte röja anonymitet för intervjupersoner och barnen ville hon inte namnge barnhemmet i uppsatsen. Hon upptäckte dock efter att tag att hon blev taggad och nämnd på sociala medier och fick påminna omgivningen om att låta bli att nämna henne till sådant som kunde koppla henne till de medverkande i studien.

Förberedelser och förändringar

I samband med ansökan och innan avresa hade Andrea kommit relativt långt med uppsatsarbetet något hon upplevde som en stor fördel under datainsamlingen. Trots detta var det en hel del saker som krävde anpassningar av upplägget på plats. Ett exempel är att Andrea tänkt filma en del moment i datainsamlingen men det visade sig att det krävdes ett tillstånd som skulle ta cirka fem månader för att få lov att filma.

Att spara på sin energi

Under MFS studien bodde Andrea hos en värdfamilj. Hon lärde även känna andra studenter som också fanns i närområdet. Andrea berättar att det betydde mycket att ha ett socialt sammanhang utanför ”arbetet”. Hon hade även tillgång till en lugn hörna hos värdfamiljen där det gick att arbeta och t.ex. transkribera intervjuer. Att umgås med andra studenter gjorde att Andrea kunde växla mellan spanska och engelska vilket också blev ett sätt att spara energi. Kontaktpersonen var även ett stöd som bjöd med Andrea på utflykter, åt middag tillsammans med henne mm.

Att stå ut med att uppfattas som märklig

I vissa situationer kunde det uppstå krockar mellan rollen som uppsatsstudent och intervjupersoners förväntningar och förförståelse. Andrea berättar t.ex. att vissa intervjupersoner uttryckte besvikelse över att de skulle vara anonyma i uppsatsen, att de inte såg det som viktigt att intervjuer skulle ske enskilt och att de verkade bli förvånade över att få information om etikfrågor kopplade till deltagandet i en studie.
Oftast upplevde Andrea att det fanns nyfikenhet och en vilja att berätta om Ecuador hos dem hon mötte. Trots detta upplevde hon ibland att det kunde ta energi att vara mer uppmärksammad och ”synlig” än hemma. I andra situationer kunde hon uppfatta en skepsis eller att hon fick fördelar hon inte förtjänat kopplat till att vara västerlänning.

Att ta för sig och veta att man klarar mycket

Andrea berättar att en lärdom hon fått genom förberedelserna för MFS är att våga vara framåt, ligga på och höra av sig ”en gång för mycket”. Det krävdes att hon tog flera olika kontakter och följde upp dessa för att till slut hitta rätt organisation och kontaktperson för att kunna göra studien.

Hon berättar även att engelskan plötsligt kändes trygg och hemtam i och med att hon mestadels använde sitt tredje-språk – spanska. Efter MFS skulle hon inte tveka att använda både engelska och spanska i ett jobbsammanhang.

Tiden i Ecuador gav också en konkret erfarenhet av att veta att man klarar av fler utmaningar än vad man tror så som att resa på egen hand, att själv skapa kontakter och relationer, bygga förtroende, lösa problem och att klara av att ibland ses som främmande eller märklig.

Ansökan

Läs mer om hur du ansöker om MFS på www.buv.su.se/MFS