Sara Backman Prytzs forskning rör sig mellan barn- och ungdomshistoria, genushistoria och utbildningshistoria. Något som förvånade henne under arbetet med avhandlingen Borgerlighetens döttrar och söner: Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930, var att flickorna var mer moderna och progressiva, medan pojkarna var mer skeptiska till det moderna samhället.

Sara arbetar med bilder och under studiet av skoltidningar och studentskrivningar framgår det tydligt när de skissar bilden av studentskan. Flickorna visar en upphöjd flicka i gemenskap med sina vänner, medan pojkarna visar en ful och manhaftiga kvinna i byxor. Och pojkarnas undergivna flickdröm speglar deras kvinnoideal, medan mansidealet inte var lika tydligt i flickornas skrifter.

Historiska blickar framåt

Sara Backman Prytz. Foto: Ylva Carlsdotter
Sara Backman Prytz. Foto: Ylva Carlsdotter

Sara tycker att det är en viktig påminnelse att även skolungdomar, främst flickor historiskt sett har blickat framåt. Vi inte ska hamna i fällan att tro att kvinnor bidrog till sin underordning. Det fanns starka krafter och åsikter som drev samhällsutvecklingen, och skolflickor från slutet av 1800-talet och framåt har haft ett starkt samhällsengagemang.

Genusvetenskap ett laddat ämne

Hennes forskning rör sig främst inom utbildningens historiska utveckling, men som en röd tråd går också genusvetenskap.

- Det är ett ganska utskäll ämne, som forskare är det en uppgift att analysera sin empiri, det är ett forskarhantverk, ingen ideologisk agenda. Genusteori är en teori som vilken som helst inom humaniora, men det finns såklart en politisk laddning när man pratar om jämställdhet och feminism.  Jag har lärt mig att det är känsliga frågor och att man måste vara lyhörd för studenterna.

Det är också skillnad på studenter, menar Sara. En del är mycket pålästa i genusteori medan andra hävdar att det inte finns några sociala skillnader, att allt bara är biologi. Och det är klart att de ytterligheterna kan skapa konflikt i ett klassrum.

- Jag får försöka hålla diskussionerna till innehållet för seminariet och utifrån kurslitteraturen, samtidigt som personliga åsikter förstås måste få plats. Det är en extra utmaning att hitta den balansen.

Kombinationen forskning och undervisning

Saras drivkraft ligger i hennes intresse för de historiska perspektiven tillsammans med att hon är en social person.

- Om jag får sitta med näsan i arkiven och sedan möta studenter för att diskutera det jag hittat, då är det väldigt roligt.

Hon visar upp några bilder från sitt senaste arkivfynd. Bilder av ett examensarbete från 40-talets förskoleutbildning. Det är arkitektritade översiktsbilder på en hypotetisk barnkrubba (förskola), med inköpslistor, matsedlar och budgetberäkningar. Långt ifrån de diskursanalyser över en förskolelärares arbete som finns i de uppsatser hon just läst.

- Det är ett bra exempel på skillnaden i utbildningens innehåll över tid. Det är ett annat yrke, men samtidigt finns samma frågeställningar. Förskolor idag behöver också göra inköpslistor, men det är inget ämne för ett examensarbete.

I vår kommer Sara Backman Prytz att medverka på Konferensen “European Social Science History Conference” i Belfast.

 

Intervju av Ylva Carlsdotter

 

FAKTA:

Sara Backman Prytz kommer närmast från institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, började på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, FUFF, den 1/8-17.

Hon kommer att kombinera forskning och undervisning på Förskolelärarutbildningen i Barn- och ungdomshistoria.

Pressmeddelande och sammanfattning av Sara Backman Prytzs avhandling, från Uppsala universitet, 2014-10-20.