Projektet genomförs under en period av ca 10 veckor och indelas i olika faser enligt nedan:

1. Information

För att alla inblandade deltagare skall få en tydlig bild av projektet för att kunna ta ställning till sin medverkan informeras personal och föräldrar både skriftligt och muntligt. De inledande föräldra- och personalmötena syftar till att komplettera den skriftliga informationen och ge möjlighet att ställa frågor till forskarteamet. Först därefter ger personal respektive barnets vårdnadshavare sitt samtycke till ett frivilligt deltagande i studien.

2. Utbildning av pedagoger

Under en tvåveckors period utbildas pedagogerna för att kunna utföra de olika interventionerna med barnen. Avdelningarna lottas till SELMA, DIL eller Kontrollgruppen. Utbildningarna pågår på kvällstid.

3. Pretester

Tester som mäter uppmärksamhet, språk, lärande och socioemotionell förmåga genomförs tillsammans med barnen på förskolan. Testerna är väl beprövade och till stor del standardiserade. Testsituationen är utformad på ett lekfullt sätt där barnet exempelvis får peka på bilder, återberätta en saga eller utföra en koncentrationskrävande uppgift. Innan testerna börjar informeras barnen på ett åldersadekvat sätt. När barnen gett sitt muntliga samtycke utförs testerna av en utbildad testledare i ett avskilt rum på förskolan och spelas in med video för att vi ska kunna se hur samarbetet fungerat.

Några barn kommer även att få delta i tester som undersöker uppmärksamhet med hjälp av att mäta hjärnvågor. Testet går till så att barnet sitter i en fåtölj och lyssnar på sagor medan en mössa med elektroder läser av den elektriska aktiviteten i hjärnan under lyssnandet. Uppgiften är att fokusera på en saga som man hör i ena örat medan man tittar på bilder som hänger ihop med den sagan. I barnets andra öra spelas samtidigt en annan saga upp. Den får barnet instruktioner att inte lyssna på. Uppmärksamheten mäts sedan via elektroderna utan att barnet behöver prestera något. Testet görs endast med barnens samtycke och ska upplevas som spännande och roligt för att kunna genomföras korrekt. EEG-testet görs ute på varje förskola av erfaren personal från Stockholm Babylab (institutionen för lingvistik, Stockholms universitet) med stöd av personal som känner barnet. Eftersom det är en kostsam metod kommer inte alla barn att testas utan barnen randomiseras från de olika grupperna.

4. Interventionsperiod

När de inledande testerna är genomförda och de pedagogerna fått sina respektive utbildningar, följer sex veckor av pedagogisk intervention för de grupper som lottats till detta medan verksamheten pågår som vanligt i kontrollgrupperna. Under interventionsperioden kommer forskare från projektet att till och från vara på förskolorna för att observera verksamheten. Det ger oss värdefull information och kvalitativa data om verksamheten som kan sättas i relation till de kvantitativa data vi samlar in. De som arbetar med utforskande lärande i grupp (SEMLA) kommer också att få handledning fortlöpande i verksamheten.

De två pedagogiska interventionerna skiljer sig lite åt i tidsåtgång. Det utforskande arbetet (SEMLA) bedrivs koncentrerat minst tre förmiddagar i veckan. Det liknar på många sätt den pedagogik som redan genomförs på de flesta svenska förskolor. Skillnaden är att den är mer tillspetsad och intensifierad i sitt upplägg. DIL, som innebär att barnen spelar två spel på en lärandeplatta, innebär att de deltagande 4- och 5-åringarna sitter tillsammans men spelar individuellt på varsin platta ca 30 minuter fyra dagar i veckan under interventionsperioden. I kontrollgrupperna förlöper verksamheten enligt ordinarie verksamhetsplan under hela interventionsperioden.

5. Posttest

När interventionsperioden är över kommer testledarna tillbaka till förskolorna och genomför en andra omgång tester tillsammans med barnen efter att de återigen gett sitt muntliga medgivande. Det är samma tester som görs även denna gång och syftet är att mäta eventuella förändringar i jämförelse med det första testtillfället, frånsett test-effekterna, som vi kan förvänta oss är lika i alla tre grupperna. Det är alltså skillnaden mellan den första och andra mätningen som intresserar oss, inte om ett enskilt barn presterar ”bra” eller ”dåligt”. Resultaten analyseras och beskrivs endast på gruppnivå.

6. Utvärdering och fokusgrupper med pedagoger och barn

För att kunna beskriva de olika pedagogiska praktiker som genomförs i de tre olika grupperna (SEMLA, DIL, kontroll) kommer de observationsdata som samlas in under projektets gång att analyseras och sammanställas i en form som gör den användbar för utbildningssammanhang. Men även föräldrar och barn kommer, så snart resultat finns att presentera, att få tillgång till de slutsatser och eventuella rekommendationer som projektet mynnar ut i. 

Slutligen vill vi också ha kunskap om hur hela forskningsapparaten[i] konstruerats och fungerar och hur pedagoger och barn upplever sin delaktighet i forskningen. Projektet har ett tydligt barnperspektiv och utgår från det vi valt att benämna som en relationell etik, vilket innebär att barns inflytande, delaktighet och pågående etiska ställningstaganden beaktas genomgående i forskningsprocessen.[ii]

Projektbeskrivning

 


[i] Att intressera sig för ”forskningsapparaten” innebär att studera relationerna mellan alla de olika komponenter som krävs för att forskning skall genomföras och vad som uppstår i relationerna mellan dem. Se vidare Barad, K. (2007) Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entaglment of Matter and Meaning. Durhamn: Duke University Press och Mol, A-M. (2002) The Body Multiple: Ontology in Medical Practice. Durhamn: Duke University Press.

[ii] En relationell etik utgår från att etiska frågor uppstår i alla relationer som pågår i en forskningspraktik, i såväl sociala relationer som i relationer mellan människor, material och miljö. Barns idéer, etiska frågor och upplevelser ses som individuella och lika viktiga och intressanta som de vuxnas. Barn har stort inflytande över sitt deltagande i projektet, vilket är i linje med Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter, 2009), Läroplanen för förskolan (Lpfö10) och God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2011).