Den forskning som bedrivs inom forskningsinriktningen "Lärande - Hjärna - Praktik: transdiciplinära studier om språk i förskolan" har som huvudsyfte att såväl kritiskt som affirmativt utforska de teoretiska och pedagogiskt-didaktiska länkarna mellan neurovetenskaperna och pedagogiska praktiker med fokus på lärande.

Det är i första hand ett utvidgat språkbegrepp som står i centrum. Med detta avses språk som samkonstituerande, inte bara av lärande i olika ämnesområden, utan även av det lärande subjektets subjektivitetskonstruktion tillsammans med kunskapsinnehåll, pedagogiska verktyg (tex. IKT) och komplexa miljöer (såväl analoga som digitala). Ett utvidgat språkbegrepp innebär även andra språkliga och kommunikativa uttrycksformer för lärande så som kroppsliga, digitala, arkitektoniska, och det som ibland kallas estetiska eller konstnärliga uttrycksformer. Syftet med forskningen är att med utgångspunkt i empiriska och praktiknära studier, i samarbete mellan forskare och pedagoger, utveckla såväl transdisciplinära teorier och forskningsmetoder som didaktiska lärande-praktiker.

Neurologisk kunskap kan potentiellt förändra förskolans och den tidiga barndomens praktiker, barns utveckling, lärande och uppväxtvillkor. Det behövs dock mer kunskap om de teknologier som på den molekylära (neuro) nivån är sammankopplade med institutionella, politiska, sociala och pedagogiskt-didaktiska nätverk, och tillsammans intragerar för att forma barns (språkliga) färdigheter. Starka ekonomiska och politiska krafter vill idag formalisera relationerna mellan neurovetenskap och utbildningspraktiker genom Technologies of skill formation (Cunha & Hekman 2007). Under beteckningen psy-management omformas förskolors och skolors arkitektur, organisation och arbetsformer med stöd från neurologisk forskning.

Tidigare forskning visar att det finns stora svårigheterna att finna ett kommunicerbart språk som kan överbrygga skillnaderna mellan neurologisk kunskapsproduktion och utbildningspraktiker, för att på samtidigt kritiskt och bejakande sätt diskutera såväl möjligheter som begränsningar i mötet. Den transdisciplinära vetenskapen som sedan ett decennium växt fram under beteckningen ”educational neuroscience”, strävar efter att skapa kunskap om hur neurologisk kunskap kan informera pedagogiska praktiker på ett sätt som blir produktivt och värdemässigt etiskt, samtidigt som pedagogisk praktik kan ställa produktiva forskningsfrågor till neurovetenskaperna, men saknar ofta den kritiska aspekten.

Forskare inom området vid BUV

  • Hillevi Lenz Taguchi, professor
  • Anna Palmer, lektor
  • Susanne Kjällander, fil dr

Det är även sju doktorander knutna till forskningsområdet.

Forskningsprojekt

"Hjärnvägar i förskolan" - Förstärkning av förskolebarns uppmärksamhets, språk och kommunikationsförmågor: En interdisciplinär studie av socio-emotionellt lärande och datoriserad uppmärksamhetsträning

Kontakt

Hillevi Lenz-Taguchi, professor
E-post: hillevi.lenz-taguchi@buv.su.se